Och i disken fanns naturligtvis en matkvarn. Dit brukade servitörerna hälla överbliven mat och låta det mala ner till någon container. Det är otroligt hur mycket mat som slängs i matkvarnen, speciellt efter bufféfrukosten!
Förstås, man fick inte slänga bacon och/eller bröd. För då blir det stopp. Och gissa vilka som ska försöka lösa det? Diskaren!
Men det är inte det jag skulle prata om idag. Jag grävde i mina gamla lådor och hittade ett minne, en relik.
Ibland hände det sig att servitörerna kom in med en tallrik med gamla matrester på. De svepte av det nere i matkvarnen.... Och plötsligt började kvarnen dunka och smälla!
Vi diskare stängde förstås av allting på nödstoppet och tittade ner i kvarnen, och det var alltid samma sak: ett bestick hade slunkit med och tog rejält med stryk.
Ibland hände det sig att det blev en liten diskussion av oss vem som skulle hämta upp besticket. För det betydde ju att vi skulle sätta handen ner i matkvarnen. Och om en kom på då, så skulle det säga PLOPP och sen kan du inte klappa händerna mera!
Inte för att det bekymrade mig: Jag dubbelkollade bara att nödbrytaren var intryckt, så det inte gick att få på den hur mycket man än tryckte på ON-knappen.
Så jag fiskade upp en sked som jag en gång tog med hem. Jag tänkte på den lite som ett konstverk och som en rolig memorabilia.
När jag ser på den så tänker jag just på disken och de typerna jag kände som jobbade där.
Modern konst eller en trasig sked? |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar