måndag 30 november 2015

Var hittar jag allt?

Förstås har ni läst min blogg väldigt aktivt och inte missat en enda statusuppdatering. Då har ni garanterat märkt att jag recenserat en del filmer, också en del okända sådana. Jag har då fått frågan "var hittar du allt?". Var hittar jag sådana konstiga och okända filmer som Galaxina, Fire & Ice eller Class of Nuke 'em High.?

Jag skulle våga påstå att 5 % av alla filmer jag äger (vilket är många) har jag köpt till det fulla priset. Det har varit filmer som jag älskar och som jag vet till 100 % att jag vill ha. Resten har jag hittat i realådor eller fått tag i via billiga erbjudanden helt enkelt. Det är otroligt vad man kan hitta om man är en filmfantast som jag och letar lite! Jag menar Highlander och Ghostbusters 2 är båda filmer jag har hittat i realådor för något mellan fem och sju euro. Jag älskar dessa filmer! Snacka om fisketur, eller hur?
Men var lönar det sig att fiska då? Jo:

Internet!
Nyligen beställde jag ett litet filmpaket från Discshop, med fyra filmer för fem euro. Med lite huvudräkning så blir det 1,25 € per film. Inte illa, va? Även om de filmer jag beställde visar sig vara skräp så var fem euro för fyra filmer ganska så billigt. Och än så länge har åtminstone en varit helt okej. Det var på det sättet jag kom över Manborg. Men jag letar förstås inte bara efter "dåliga" billiga filmer, utan om jag hittar en pärla här så blir jag överlycklig!
Jag har inte bekantat mig med Netflix eller sådana tjänster, men jag kan tänka mig att man hittar saker där.

Realådor!
 Ibland när jag är till Citymarket, Prisma eller något annat varuhus så passar jag på att kolla i realådorna. För ett tu tre kan man hitta en pärla där, som den vanlige konsumenten inte skulle köpa, så då norpar man det istället! Det var på det sättet jag hittade Mortal Kombat för två euro! Det var också på det sättet jag hittade Fire & Ice!

Filmbutiker
Onekligen, det bästa stället att hamstra filmer på är hos andra filmfantaster! Främst då filmdivarin, om ni kan hitta ett sådant. I Åbo finns ett jättebra filmdivari nära tågstationen där jag hittade bland annat den tecknade Sagan om Ringen, John Carpenters The Thing, The Wrestler, A Fantastic Voyage.. Och så några filmer som jag ännu kommer att recensera. :D
Och det är inte ens filmer som är "billiga". Och visst, det är dyrare än Internet, men jag ansåg att jag ville betala lite mera för dessa filmer. 
Och jag har förstått att man kan byta filmer där! Så någon dag kommer jag att hämta dit en stor hög filmer och byta till mig andra filmer.

Ja, vad mera kan jag säga än: God fisketur!

söndag 29 november 2015

Galaxina

 Jösses vad länge sen det var jag recenserade en film! Jag skyller på NaNoWriMo och resten av världen! Men nu har det blivit dags igen.
På Discshop hittade jag ett erbjudande: 4 filmer (från en viss lista) för 5 euro.
Av min erfarenhet som filmsnobb kan jag säga följande: I sådana kategorier finns det mycket skräp, men man kan också hitta guldklimpar. Manborg t.ex hittade jag på det sättet och den filmen är en av mina favoritfilmer!

När jag bläddrade bland dessa filmer hittade jag Galaxina, en lågbudgets science fiction-film från 1980. Den ska handla om en interplanetär polisstyrka som är på uppdrag samtidigt som en robot blir kär i en människa. Filmen lär i helhet vara en parodi/homage på star wars, star trek och Alien samt western-filmer.
I huvudrollen finner vi Dorothy Stratten, ocksä känd som Playboy Playmate of the year år 1980. Men jag upptäckte en tragisk detalj när jag forskade om denna film: Hon dog 1981. Hon blev skjuten av sin exman, innan denne riktade vapnet mot sig själv.

Så ja.... Förutom tragedin med Dorothy Stratten, så....
1.25 € för denna film?
SÅLD! Låt oss nu ta en titt!

Handling
 Rymdskeppet Infinity håller på att patrullera galaxen. Skeppet kontrolleras av kaptenen Cornelius Butt (Hö-hö-hö) och hans besättning. Ombord på skeppet finns också tjänsteroboten Galaxina. Infinity får ett nytt uppdrag: De ska bege sig till fängelseplaneten Altair. Där ska de hämta en värdeull sten som kallas Blue Star. Den stenen har en massa krafter som kommer att revolutionera rymdsamhället.
Men det finns en hake: Resan dit och tillbaka tar sammanlagt 54 år. Så besättningen måste sova i cryokammare under sin 27-åriga resa dit medan Galaxina styr skeppet. Galaxina som samtidigt har blivit förälskad i en av besättningsmedlemmarna. Tänk er dessutom det: 27 år ensam på ett rymdskepp. Ingen att prata med, bara dina sysslor som håller dig upptagen. Du sover inte ens, eftersom du behöver ingen sömn.
Under denna tid lär sig Galaxina att prata. Ty hon har inte tidigare kunnat prata eftersom hon har inte varit programmerad till det. Hon förbereder sig helt enkelt för att kunna säga åt sin älskade hur hon känner då han vaknar ur cryo-sömnen.
Karaktären här heter Mr Spot. Ser han bekant ut? ;)

Om filmen
Jag antar att man kan spela Galaxina: The Drinking Game. Ta en hutt varenda gång du ser något som redan har existerat i en annan science fiction film. En halvtimme in i filmen hade jag märkt fem-sex saker från Star Wars och Alien-filmerna allena. Skulle säkert ha märkt mera om jag skulle ha sett alla Star Trek-filmer också.
En till regel: Ta en hutt varenda gång du hör ett klassiskt musikstycke spela. Filmen använder en del klassisk musik, så pass många att man måste ta åtminstone tre huttar på det. (fyra om man räknar med en scen där en karaktär kollar på ett operastycke på tv)

Det jag älskar med filmen är set-designen och utomjordingarna. Om man försöker föreställa sig cheesig billig 80-tals rymdopera så är detta vad man kan tänka sig. Jag menar planeten Altair. Det är tydligt att filmteamet egentligen filmade allting på någon slags western-stadsset i USA, sen lade man på ett filter för att kunna i filmen påstå att atmosfären ser så ut.
Jag älskar scenen då Galaxina är i baren på Altair. Inte för att den påminner om Cantina-scenen i Star Wars, utan för att hela det är helt enkelt en western-saloon full med utomjordingar! Det ser så roligt ut att jag tycker det är synd att filmen inte använde den mera än en scen.

Betyg
Det är svårt att bedöma Galaxina. Det är utan tvekan en b-film, men det är en bra b-film! Jag är rädd att den kräver en viss förkärlek för b-filmer och science fiction för att riktigt kunna uppskatta Galaxina.Men ändå, skulle jag våga ge den till folk som inte alls är bekant med sci-fi?
Varför inte? Det är ett löjligt rymdäventyr som i min bok går bra att svälja!
Den får 7 av 10! Se den om ni vill ha ett löjligt rymdäventyr.

torsdag 26 november 2015

Citat som hjälpte mig

Jag tänkte dela med mig av några citat från andra kända författare som har varit med mig under Nanowrimo. Man kan säga att de har hängt inramade på min vägg i mitt hjärnkontor. Utan dessa karlars visdomsord hade det antagligen varit svårare för mig att klara NaNoWriMo 2015.

Ray Bradbury (om "writers block"): "Det är uppenbart att du gör något fel då. Din hjärna säger till dig att 'jag är inte intresserad av din berättelse'. Lösningen på detta är att sluta med vad du håller på med nu och gör något annat."
Detta är sant, men Bradbury uttrycker det så dramatiskt. Många gånger när jag mötte Writers Block handlade det om att jag inte var intresserad av min egen berättelse. Jag brydde mig inte alls om karaktären jag höll på att skriva om eller dennes öde.
Så lösningen var väldigt enkel: Kasta karaktären framför en buss! Jag menar allvar! GÖR något som helt överraskar din karaktär och sparkar iväg den någon helt annanstans så att berättelsen tar en annan riktning. I ett skede i min berättelse dök det upp en karaktär som jag kom på att jag inte tyckte om.  Så jag mördade henne helt enkelt! Och det fick en massa konsekvenser för resten av berättelsen.
Denna regel har också kallats för "Chandlers Lag" efter deckarförfattaren Raymond Chandler. Han hade en regel som löd "När du tvekar, ha en karaktär att rusa in med en pistol". Även om hans lag inte går att tillämpa alltid, så är kontentan densamma: När du har writers block, släng något i ansiktet på karaktärerna och låt dem kämpa med det.

Stephen King: "Sometimes you are doing good work, even when it feels like all you're managing is to shovel shit from a sitting position". Detta har också hjälpt mig för att visst har det funnits tillfällen då jag bara tänker "vad tusan håller jag på med, har jag inget bättre att göra? Mitt manuskript är skräp, allt jag gör är skräp..." Men tänk om det inte är skräp? Tänk om det är bara jag som är korkad? (Vilket inte är en omöjlig tanke) Den tanken hjälper.

Flera författare har sagt att det hjälper att ha en rutin. Stephen King igen har uttryckt det på ett bra sätt: "Vänta inte på musan. Den är svår att fånga. Men om du har en specifik plats och tid varje dag där du kommer att vara så vet musan det också. Och då kommer den att vara där och den har magi."
 Det är sant. Jag hade så gott som varje dag en fast skrivrutin. Varenda dag 2000 ord. Och jag satt mycket och skrev i Studentteaterns utrymme på reuterska. Jag gick dit efter jobbet med laptopen i högsta hugg och satt där tills mina 2000 ord var klara. Vissa dagar blev det mera, det mesta jag har åstadkommit på en dag var 6000 ord.

Och här finns den "magiska silverkulan"....
Det hjälper att skriva helt "kallt" om vi säger så. Vi vet alla känslan av att man inte orkar helt enkelt skriva, man har writers block, arbetet känns tungt.... Lösningen på detta dilemma är att skriva. Oberoende hur det känns så ska de tvåtusen orden ut, oberoende vad du tycker! För då gör du åtminstone något.
Detta kan verka konstigt, men jag kan ärligt säga att det hjälper. Sitter du fast så hjälper det bara du envist skriver dig ur det. För så småningom kommer ändå glädjen av att utveckla en story att komma till dig. Och där efter är det bara nedförsbacke.
Jag är inte den enda som har skrivit under detta.

På tal om skrivrum...
Jag vill slutligen också berätta om kanske det bästa skrivrummet jag hade. Som jag tyvärr inte kommer att kunna använda igen.
jag åkte upp till Vasa för att delta i Galan 2015 (göra reklam för min egen blogg och ge mina läsare ett ansikte att koppa ihop med bloggen). Dessutom ville jag träffa några vänner som jag inte har sett på evigheter.
Eftersom vi fick rabatt på hotellrum så bodde jag på Sokoshotellet vid Vasa Centrum. Jag kände att jag ville ha det. Rummet var fint och jag hade utsikt över Vasa torg. Det fanns ett skrivbord av trä, en bordslampa som kastade ett varmt sken omkring sig och en kontorsstol med armstöd. Där satte jag mig med min laptop och skrev medan ljud av festande Vasabor hördes upp till mig. Det kändes riktigt lyxigt och mysigt. Och tidigare hade jag gått till alko och köpte en flaska Jameson som jag satt och pimplade på medan jag skrev. Jag tänkte "Jag har ett hotellrum, jag är ensam, jag har en berättelse jag jobbar på... Dags att köpa en flaska whisky, sitta vid fönstret och skriva för att riktigt uppfylla den stereotypiska bilden av en författare!"
Med denna musik till och allt. :D


NaNoWriMo 2015

Har inte ännu fyllt i namn och titel.
Håller de bitarna för mig själv
Du store tid, jag klarade det!
Jag trodde ärligt talat att det inte skulle gå! När jag satte mig ner med min laptop hemma hos ett write-in natten till den första november 2015 kändes det som en omöjlig uppgift. Jag var fullt beredd på att på sin maxgräns komma halvvägs. Jag tänkte inte på att komma upp i hela 50 000 ord, utan jag tänkte på att "köra tills det stjälper", dvs vid 10 000-ordstrecket skulle jag helt enkelt inte orka ge på mera.
Och se nu! En utmaning som jag har velat göra i några år men inte kunnat så har jag klarat! Och på första försöket! Ja, detta är den första gången jag på riktigt har tagit mig an NaNoWriMo! Jag har flera gånger sett på utmaningen och tänkt på att göra den, men aldrig gjort det. Trots att jag har haft drömmar och fantasier om att bli en författare så har en massa saker stått i vägen.
Därför är detta en stor grej för mig. Visst, min bok är skräp. Full av grammatikaliska fel och plot holes, men det är det första utkastet. Första utkast av böcker är alltid skräp, oberoende vem som skrev den. Men den existerar! Ett första utkast till en bok av mig existerar! För mig personligen är det ett bevis att jag kan. Yes, I can! 

Jag kanske skriver ett till inlägg om min resa genom NaNoWriMo2015. För jag har en del funderingar kring det, hur jag fick det att fungera och annat.
Tack till de som har hejat på mig! Ni är guld värda!
Nu tänker jag pausa en kort tid, en vecka eller så.... Sen tänker jag börja skriva på ett annat projekt. Jag vet redan vad det kommer att vara. Det kommer att vara något helt annat. En annan ton och helt annan genre.
Visst kommer jag att editera utkastet jag skrev här i något skede. Men nu vill jag ha lite semester från det.

söndag 22 november 2015

How to get away with murder (in Finland)

Jag och Martin gjorde för en tid sen en ny liten kortfilm som är två saker: Parodi på journalfilmer (I stil med How to survive the finnish winter) samt kritik mot det faktumet att Finland är (antagligen) det enda landet i hela världen där alkohol är en förmildrande omständighet. Är inte det väldigt absurt? Men det händer. Nu som då mördas en person eller våldtas och straffet blir lindrigare för att gärningsmannen var berusad. Minns inte i exakt vilket land, men i andra länder ger det ett värre straff om man var berusad och gjorde något man inte får göra.

Vi filmade allt detta under en eftermiddag. Det mesta var improviserat men vi hade en idé om hur vi skulle gå till väga med det.

Så här är vår nästa Guerilla Picutre:

How to get away with MURDER! (In Finland)


måndag 16 november 2015

Bloggquiz

 
Nu är det min tur att göra ett quiz på min blogg!
Låt oss leka lite: Föreställ dig att du har möjlighet att göra en film. Vilken film som helst.
Under vilken sorts kategori skulle du i så fall hamna som en filmregissör? Skulle du bli känd som en B-filmsregissör som bara gör skräp, eller skulle du bli känd som en gigantisk filmregissör i Hollywood?
Här har vi testet!

fredag 13 november 2015

Bloggtorka och Galan.

Hej!

Som ni säkert märkt (vem har INTE märkt det??? ;) )  så har jag inte skrivit något på evigheter. Det finns några orsaker.

Den största orsaken är att jag deltar i National Novel Writing Month. Så all min energi till att skriva här har gått dit. Det går väl helt okej, men inte så bra som jag hade hoppats. Men "it ain't over until the fat lady sings!"
Så har jag också genomgått en personlig kris, som jag inte känner mig bekväm att prata om här i bloggen. Men det har gjort mig trött mentalt och fysiskt, vilket gör att jag är oförmögen att riktigt skriva blogg OCH jobba OCH Nanowrimo.
Jag tar det en dag i taget och försöker genomlida allt. Med Guds hjälp så går det säkert.


Annars har jag en glad nyhet: Jag är på väg till Galan 2015! Så att jag kan säga till vem sjutton som påstår att det inte finns manliga bloggare att se sig någonstans!
Säg hej om du är där! Jag kommer att vara den stilige karln i kostym.

lördag 7 november 2015

En puhu suomea - en dikt

Min lärare frågar efter min läxa.
Jag svarar
En puhu suomea

Studiehandledaren vill veta min framtidsplan.
Jag svarar
En puhu suomea.

Herr Undersergeant skäller ut mig
Jag svarar
En puhu suomea.

Min mamma klagar över oredan i mitt rum.
Jag svarar
En puhu suomea.

Min pappa frågar om jag ska skaffa ett jobb
Jag svarar
En puhu suomea

Mormor frågar om jag ville klippa hennes gräsmattan
Jag svarar
En puhu suomea

Min flickvän frågar om jag vill se en romatisk komedi
Jag svarade
En puhu suomea

Polisen stannar mig för att jag kör för fort
Jag svarar
En puhu suomea

Prästen frågar om jag tar denna fru till min äkta maka
Jag svarar
En puhu suomea

Skattmasen undrar om jag gömmer pengarna
Jag svarar
En puhu suomea

Doktorn säger att jag dör om jag inte slutar röka
Jag svarar
En puhu suomea

Calle Haglund säger att jag ska lära mig finska
Jag svarar
Sprechen sie Deutsch?