torsdag 30 juli 2015

Sagan om Ringen av J.R.R Tolkien


En trilogi
När jag har berättat för folk att jag håller på att läsa Sagan om Ringen-trilogin så har folks reaktioner ofta varit ett "Va? Har du inte läst dom böckerna? Du av alla människor borde väl ha läst det?"
Och nej, jag har faktiskt inte läst Sagan om Ringen-böckerna.
Då jag såg "en trilogi på läslistan så bestämde jag mig för två saker":
1) Det måste vara Sagan om Ringen.
2) Det måste ske på sommaren, som "sommarläsning".

Handling
....Måste jag?

Berättelsen och jag

Jag kom i kontakt med herr Tolkiens verk första gången då jag gick på ettan i lågstadiet. Det var inte via böckerna, utan tvn. Det visades en tecknad version av den första boken (och lite av den andra) gjord av Ralph Bakshi. Jag räknar den filmen som en av inkörsportarna till fantasygenren.

Jag har tidigare försökt läsa böckerna, men språket har varit något av ett problem. Tolkien skrev väldigt bra, men den gamla svenska översättningen (före 2001-versionen) är ökänd bland Tolkien-fans för att vara stel. För stel för en åttaårig pojke som annars läste Sune-böcker.
Språket är lite stelt i denna version, men väldigt detaljrikt. Jag måste helt enkelt läsa om böckerna någon gång för jag har garanterat missat en massa detaljer!

Betyg
Komplicerat, men detaljerat! Jag förstår helt och hållet fanbasen bakom Tolkiens verk. Stephen King uttryckte det bra med "1500-något sidor med hobbitar, alver och äventyr har inte ännu mättat en massa människor. Det finns en massa författare som har gjort en karriär av att försöka få Frodo och Sam tillbaka eftersom Tolkien inte längre finns bland oss."
Jag måste läsa mera Tolkien!

onsdag 22 juli 2015

Class of Nuke 'em High



Ännu en sci-fi-komedi-B-film från det ädla filmföretaget Troma Entertainment! Med sådana odödliga titlar som Poultrytgeist: The night of the Chicken Dead, Combat Shock och Toxic Avenger så kommer nu filmen Class of Nuke 'em High!
Den kom ut 1986 och regisserades av Lloyd Kaufman och Richard W. Haines under pseudonymet Samuel Veil. Det gjordes några uppföljare: Class of Nuke 'em High 2: Subhumanoid Meltdown och Class of Nuke 'em High 3: The good, the bad and the Subhumanoid. En fjärde film har gjorts

Handling
I staden Tromaville (samma stad där Night of the Chicken Dead utspelar sig) springer kärnkraftverket läck. Det påverkar omgivningen negativt.
I högstadieskolan finns det ett "fult gäng" som kallar sig för "The Cretins". Dom var en gång hyperintelligenta elever innan de muterade till fula, korkade människor. De plockar en del konstig marijuana som växer strax bredvid kärnkraftverket och säljer det till ungdomarna i skolan. Senare samma kväll som de sälljer det så ordnas en högstadiefest på kärnkraftverket.
Våra huvudpersoner heter Warren och hans flickvän Chrissy. De två röker av den atomiska jointen och börjar känna sig konstigt sjuka... Warren förvandlas till ett monster nu som då och Chrissy föder ett monster på skolans toalett några dagar senare.
Jag kunde summera ihop hela filmen med följande mening: "En högstadieskola brevid ett kärnkraftverk som läcker och skapar monster."

Om filmen
Det jag tycker är roligt med Nuke 'em High är helt enkelt gänget Cretins. Ni vet hur högstadiemobbare på 80-talet kunde se ut som läderknuttar? Domhär mobbarna ser ut som de skulle ha kommit direkt från Mad Max! En av mobbarna har t.o.m ett gigantiskt djurben som han slår omkring sig med. De beter sig som det också.
En av ungarna som köper gräset av The Cretins spelade i Polisskolan 4! Han var en av ungarna som åker skateboard. Intressant att se vad han pysslade med före Polisskolan. Han spelar samma karaktär, bara med annorlunda namn: En högstadiekille som hamnar i trubbel.

En del skämt i filmen är extremt billiga, men inte i samma klass som Night of the Chicken Dead. Medan Night of the Chicken Dead hade en massa toaletthumor så hade denna film bara billiga skämt.
Lloyd Kaufman har pratat om att göra en remake. Men först ska han göra en remake på Toxic Avenger. Det finns också en hälsosam dos "squick".

Det är knepigt att peka ut exakt vem som är huvudpersonen. Man skulle kunna hävda att det är Warren och Chrissy. Men de får sist och slutligen inte så mycket skärmtid förrän i mitten av filmen. Och det faktumet att de är de enda ungdomarna som är "goda" och "smarta" så borde göra det ganska tydligt att de är huvudkaraktärer.

Betyg
 Denna film är rolig! Igen har Troma lyckats göra en underhållande ölfilm.När man tänker "sliskig 80-tals B-film" så är det en sån här film man tänker på.
Som en B-filmsfantast så ger jag den 7 av 10. Den är underhållande dålig.

lördag 18 juli 2015

Poultrygeist: Night of the Chicken Dead

Poultrygeist: Night of the Chicken Dead är en skräck-musikal-komedi från 2006 av Troma-film. Jag var först osäker på om jag borde se den, då mitt första seriösa möte med Troma films var Combat Shock, vilket var en jätteallvarlig film.

Handling
I staden Tromaville har ett snabbmatsföretag byggt en restaurang på Tromahawk-indianernas gravplats. Utan att vetat om det så har ägarna kombinerat de två förbisedda grupperna i planeten: utträngda indianer och miljontals kycklingar som sitter i fångläger! Resultatet kan summeras med ett ord: Zombiehönor!
Vår hjälte heter Arbie. Han är en college-student som har blivit dumpad av sin flickvän. Han måste gå vidare i sitt liv, så han söker jobb på restaurangen. Han börjar upptäcka konstiga saker, som att en hamburgare börjar prata med honom om att konstiga saker kommer att hända.

Om filmen
Denna film är verkligen "low-brow", med x antal billiga skämt, billiga sexskämt och toaletthumor. Jag skulle påstå att denhär filmen är den billigaste filmen jag har sätt på åratal. Och jag är killen som recenserade Ragin' Cajun Redneck Gators.... Men till skillnad från Redneck Gators så är denna film helt klart i "Ölfilms"-kategorin. Redneck  Gators var farligt nära att bara vara en dålig film.
Musiken i filmen är inte dålig, men det är allt jag kan säga om det. Det blåste inte bort mig.

Betyg
Denna film är inte för alla. Den är störtlöjlig. Den sätter tillbaka "öl" i termen "ölfilm" eftersom man borde antagligen se denna film med några öl. 

onsdag 15 juli 2015

Dead of Night - Dödslistor

Har du varit på en rollspelssession och det visar sig att spelledaren inte kan komma? Eller har du och dina vänner lust att dra ett kort bordsrollspel inom B-films-skräckgenren? Eller kanske ni redan ska spela Dead of Night, men har inga idéer om något överhuvudtaget!
Här har jag en lösning som jag har kokat ihop: Dödslistorna.
Här har jag skrivit om Dead of Night, ni kanske vill bekanta er med dem innan vi fortsätter. Jag väntar....
Färdiga? Så här ser listorna ut:


Denna lista kan användas i några väldigt enkla steg:
1) Utse en person att agera spelledare. Hur ni bestämmer detta är helt upp till er. Ni kanske väljer en person som annars spelleder eller så tar ni en ny spelledare som vill pröva vingarna.
2) Spelledaren rullar en D20-tärning och kolla i "Platslistan". Säg att spelledaren slår en 5:a och berättar för resten av spelgruppen att sessionen kommer att äga rum i en småstad. Hur ni sen definierar småstad är helt upp till er själva. Jag tänker på t.ex Jakobstad då jag tänker småstad, medan andra skulle tänka på Vasa som en småstad.
3) Spelledaren rullar tärningen igen och kollar i "monsterlistan". Säg att hen får siffran 19, vilket är en "jätteorm". Spelledaren håller detta för sig själv.
4) Spelarna skapar karaktärer som befinner sig på platsen av någon orsak. En småstad borde inte vara så svårt att hitta på orsaker till att de är där.
5) Under tiden skriver spelledaren upp lite attribut till monstret. Se länkarna ovan för mera detaljerad info om detta.
6) Hur många Survival Points gänget har beror på hur länge ni vill spela och hur många karaktärer ni vill döda. Men jag rekommenderar fyra ifall ni blir osäkra.
7) Klappat och klart! Dagens session kommer att handla om en gigantisk orm som terroriserar en småstad som antagligen kommer att försöka äta upp spelarna.

onsdag 8 juli 2015

Combat Shock


Först på listan över B-filmer jag tänker recensera är dramafilmen Combat Shock. Lång historia kort så handlar det om en traumatiserad Vietnam veteran som en dag flippar. Inte riktigt som med Rambo, dock.... Den här killen är arbetslös och bor i New York med sin fru. Hans enda barn blev deformerad som ett resultat av hans säd, vilket blev förstört av kemikalierna som användes i krigsföringen. Hans familj håller på att bli vräkta från sin lägenhet. Han är skyldig en gangster en massa pengar. Dessa gangstrar tänker gå loss på hans familj om han inte betalar tillbaka.
Hans värld är väldigt väldigt mörk. Sakta men säkert börjar han förlora förståndet....
Och griper tag i en pistol, skjuter några personer innan han skjuter sin fru och sitt skrikande barn. Efter allt det så begår han självmord.
Slut.

Om filmen:
Precis som med de första Rambo-filmerna så är denna film en protest mot hur veteranerna behandlades efter kriget i vietnam. De flesta blev bemötta med spott och spä. Och till råge på allt så led många av post-traumatisk stress och kunde därför inte hålla något jobb eller ta hand om sin familj.

Tromas VD Lloyd Kaufman menar att Combat Shock är en av Tromas bästa filmer de har gjort. Andra recensenter menar Combat Shock är en extremt deprimerande film. Kanske det var det. Omslaget var väldigt missvisande. När jag såg omslaget förväntade jag mig en actionfilm, tänk er en fattig mans "First Blood".

Cinema Snob skulle säga att den är "Shot on Shitteo". För att vara från 1986 så är bildkvalitén dålig. Det mesta av stadsscenerna var filmade på Staten Island och Vietnam-scenerna var filmade i ett träskområde utanför Staten Island.

Betyg
Den är inte heller något för alla. Om du är känslig för nihilistiska filmer som är lite mera lagd åt det deprimerande hållet ska du absolut inte se den.
Den är billigt gjord och det märks. Under scenerna i vietnamkriget får vi bara se en stackars amerikansk soldat och en handfull vietnameser.
Jag personligen gillade inte filmen särskilt mycket. Den var för allvarlig för att vara en bra action-film och för mörk för att vara en bra dramafilm. Om jag ska se en Troma-film så ser jag hellre Class of Nuke 'em high, thank you very much!

B-filmer

För en tid sen var jag i Vasa och där gjorde jag ett riktigt fynd för många filmälskare som letar efter lite udda filmer: Tromafilmer! Samt en film med Bruce Campbell och en liten filmbox för fem euro (tre filmtitlar i ett). Den boxen innehåller filmer som bara har visats på Night Visions-festivalen i Helsingfors. Det betyder i praktiken att dessa filmer kan vara ouppskattade konstverk.
I en låda i Anttila såldes de och jag tänkte att det var alldeles för bra för att låta passera. Så därför kommer jag inom en kort framtid att skriva lite om de filmer jag nu har i min ägo.

Men först finns frågan: Vad är en b-film för något?

Definition
Det finns omstridda förklaringar på vad en B-film är för något, men det finns ett ord som beskriver alla B-filmer: Billiga.
Genom historiens lopp, från 30-talets Hollywood till den moderna eran, så har b-filmer alltid gjorts på en låg budget utanför den vanliga hollywood-eliten. I många fall har det inte varit något större filmbolag som har distribueratfilmen utan det har varit ett litet obskyrt företag i någon förort i USA. (Dessa företag kallades i folkmun för Poverty Row). Företag som idag tillverkar och distribuerar B-filmer är Troma och Astron-6. Dessutom har Syfy-kanalen hoppat på B-filmståget, men det är diskutabelt eftersom deras filmer är ändå relativt välgjorda och Syfy-kanalen har ändå pengar till specialeffekter och dylikt.

Stil
Det knepiga när man talar om B-filmer är att det inte går att säga att B-filmer har någon speciell stil. Tänk t.ex Citizen Kane. Det dyker upp nu som då på listor över "bästa filmer som har gjorts" men visste ni att den var en B-film tekniskt sett? Det är en dramafilm där en reporter ska reda ut vad den döde företagaren Kane menade med de sista ordet "Rosebud".
En annan B-film är Cat-Women of the Moon som handlar om en rymdexpedition till månen som blir tillfångatagna av kattkvinnor. Jesus Christ Vampire Hunter handlar om att Jesus kommer tillbaka till dagens San Fransisco för att spöa vampyrkvinnor som suger blod ur unga kvinnor.

Varför gillar jag B-filmer?
Det är en smak man lär sig uppskatta. Det jag gillar med B-filmer (och många indiefilmer i överlag) är att de tar risker. Filmmakarna till moderna B-filmer är ofta nya regissörer som antingen försöker finna sin plats i Hollywood och håller på att samla arbetserfarenhet (som filmen Schlock) ELLER så är det ett gäng kompisar som har en kamera, lite pengar och tid att döda. (som Jesus Christ Vampire Hunter). Det gör att B-filmer känns väldigt oskyldiga att se på. Det är bara några korkade ungar med en kamera! Även om de försöker göra en allvarlig film så är filmskaparna ändå bara några människor som har idéer och försöker hitta sin plats.
Jag och min vän Martin har skapat Guerilla Pictures, vilket i stort sett är jag, han och några vänner som tillsammans gör filmer med det lilla vi har tillgång till. På det sättet kan man säga att vi gör korta B-filmer. Därför är det intressant att se B-filmer, eftersom dessa typer som gör dessa filmer är av samma kaliber som oss!

Men vad gillar jag med själva filmerna? Som jag har sagt så tar många b-filmer risker. Om vi tänker oss ett gäng kompisar som vill göra en egen film, men vill inte att Hollywoods regler ska strypa dem, så kan vi få en riktigt intressant film. En bra film? Det kan diskuteras, men hur man än vrider och vänder på det så får vi åtminstone en intressant film.
För sjutton, Plan 9 from Outer Space är ett konstverk! Regissören Ed Wood hade som tendens att aldrig filma en scen mer än en gånger. Så om någon skådespelare sluddrade repliken, en del av rekvisitan föll eller om någon extra skådis råkade komma med i bild, så nöjde sig Ed Wood med det! Han lät det vara kvar. Hur många filmer finns det där man kan se sådant förekomma idag?

Mad Max: Feminist road?


Hej på er!
För en tid sen recenserade jag och Martin den senaste filmen i Mad Max-serien: Fury Road.

Jag älskade den filmen! Det var helt klart värt varenda cent jag betalade för det.
Men senare läste jag att Mad Max kallades för "feministisk propaganda utklädd till en dick-flick". Jag blev överraskad, för jag märkte inget sådant när jag såg den. Jag märkte att filmen handlade mera om Furiosa och hennes kamp, men det kan man skylla på en massa andra saker än bara feminism.

MRA-aktivister påstod att Fury Road är feministisk propaganda för att Max blir "skjuten åt sidan" av karaktären Furiosa. Hon är en skallig tuff kvinna som tänker rädda en rad kvinnor genom öknen till ett "förlovat land".

Det finns en scen som särskilt retar upp folk: Max försöker skjuta på en bil med ett skarpskyttegevär och missar några gånger innan Furiosa lägger geväret på hans axel och bräker "stå still!" innan hon skjuter och träffar. Det som scenen skulle "mukamas" antyda är att Max är bara en klen liten man som inte klarar av att skjuta rakt, så han måste få hjälp av en "stark kvinna".
Dock finns det en faktor i hela filmen som jag tycker bör tas i beaktande: Max är en trasig karaktär som brottas med en del inre problem. Jag skulle påstå att om filmen handlar om Furiosas uppdrag så handlar den också om hur Max går från att vara sitt gamla söndriga jag till att bli en hjälte igen.
Kanske han behöver hjälp från Furiosa just för att han är så trasig?

Dessutom kan man också argumentera att Furiosa faktiskt ibland gör som Max säger. T.ex när han föreslår att de ska vända tillbaka från öknen och sparka lite fiende-röv så är hon helt med på noterna. Hon bräker inte att han inte vet något bättre för han är en man, hon sparkar inte honom i ansiktet, det är inte ens hon som föreslår det!

Sedermera  splear Fury Road fortfarande på "icke-feministiska troper" som t.ex att det är fråga om några värnlösa kvinnor som ska räddas från våldtäcktsmän (och de räddas ofta av män), det finns ett love-interest någonstans....
Det är inte nödvändigtvis något fel på dessa troper om de används rätt. Saken är bara den att det gör att Fury Road inte är en feministisk film.
T.o.m karaktären Furiosa är inte speciellt "feministisk", hon påminner mycket om andra starka kvinnokaraktärer från tidigare actionfilmer som Sarah Connor, Ellen Ripley, Bruden (från Kill Bill), Trinity, Xena osv... Tuff kvinna som sparkar röv.

Fury Road hade kanske varit det om Max inte alls hade varit med och det hade bara varit tal om en rad militär-kvinnor som tänker kriga mot det mansdominerande samhället. Ingen blir förälskad i någon, ingen kvinna måste räddas från någon. Men nu är det inte en sån film.
Därför lyder min dom att Fury Road inte är en bit feministisk propaganda.

PS. Jag misstänker att orsaken till att Furiosa fick så mycket tid är för att filmskaparna planerar att använda henne igen i en uppföljare. Det blir lättare att använda henne längre fram om publiken känner henne. Kanske Max i en senare film måste samla ihop ett gäng gamla vänner för att slåss mot ett större hot?