tisdag 28 juni 2016

Sex hysteriskt roliga musikvideor

Åh, 80 och 90-talet.... Jag föddes under slutet av det årtiondet och det är väl därför jag blev som jag blev. Så mycket cheese som blev utgiven då! Som senare gav oss en massa skratt!

....Varför känns det som att min dator har snappat upp ett meddelande från en annan galax, där kejsare Zarthor från planeten Ixian håller på att berätta för sina invånare om den kommande invasionen av planeten jorden?


INTERNET, jag har en uppgift åt er: Gör detta till nästa Rick Roll! Seriöst, det skulle fungera! Ni som Vloggar kan vaikkapa göra en vlogg med någon titel, typ "Jag provar ny bikini" eller något sånt och så kommer detta! ;)
Ja, det är synd att Bowie är död. Men ändå... Jag kan inte beskriva mina känslor när jag såg detta. När jag såg det första gången satt jag och stirrade i skärmen och en gigantisk tankebubbla med texten "WTF?!" hängde ovanför mitt huvud.
Och jag är killen som recenserade Chillerama!

Jag har aldrig förstått mig på denna låt. Det är ett mysterium för mig hur den har kunnat bli känd. Och musikvideon hjälpte inte heller. Om jag någon gång gör en film och har bara råd med riktigt billig green-screen effekt så tänker jag hellre låta det vara. What must I do to prove my love to you, David Hasselhoff....


Yep, dessa killar som gjorde Last Christmas gjorde också denna låt. Och även om jag faktiskt förstår varför låten blev en radiohit, så kan jag inte komma från The Carlton! Seriously, var Michael Jackson den enda snubben på 80-talet som kunde dansa?

Hahahahahaahahahaha!!
Okej, låt mig backa lite...För det första är låten i sig ganska dramatisk, väldigt bombastisk. För det andra ser musikvideon ut som Anne Rice fanfic, gjord av en person som inte vet ett dyft om Anne Rice. Komplett med ninjor, gänget från Grease, ungdomarna från The Village of the Damned och fotbollspelare och pojkar med öppna skjortor.

Vilka musikvideor kommer du att tänka på som har varit väldigt roliga? Speciellt om de var tänkt att vara allvarliga?

onsdag 22 juni 2016

Jason X


Jag är annars inget stort fan av slasher-filmer. I många fall tycker jag att handlingen är extremt förutsägbar, karaktärerna är tråkiga och ointressanta och mördandet är väl den bästa biten med filmerna.
Men ibland dyker det upp en slasherfilm som inte bara är roligt dålig, utan roligt dålig in space!
Mina damer och herrar, jag pratar om Jason X från 2001!

När jag först kom på att jag ska recensera denna film så tänkte jag på om jag borde recensera alla andra filmer i Friday 13th-serien. Efter att ha tänkt i fem sekunder beslöt jag mig för ett enkelt nej. För det första så har jag inte sett alla, för det andra så är jag inte intresserad av alla. För det tredje, det finns bara så många gånger man kan skriva "Jason dyker upp och mördar folk". Och för det fjärde: Jason X är den tionde filmen i serien. Det betyder att jag skulle behöva skriva nio inlägg före där jag pratar om alla andra Friday-filmer. Och den gubben går inte, då jag inte ens gillar Friday-filmerna så mycket. Hellre gör jag en sån recensions-serie med Nightmare on Elm Street!

Handling
I "framtiden", år 2010, har USAS regering fångat in den maskerade mördarmaskinen Jason och fört honom till en forskningsanstalt. Man beslutar att cryo-frysa ner honom tills man kommer på hur man slutligen ska döda honom. Men efter många om och men blir det en läcka i laboratoriet och Jason blir nedfryst tillsammans med forskaren Rowan.

Fyrahundra år senare har jorden blivit avbefolkad. Hela mänskligheten har flytt till en planet som helt enkelt kallas "Earth-2". De skickar ett gäng forskare/studerande/militärer till jorden, då samma forskningsanstalt för att hämta ut Jason. De plockar upp Jason och Rowan och för dem ombord på sitt rymdskepp och sätter kurs mot Earth-2.
Det tar inte länge förrän två tonåringar börjar ha sex och BLAM, Jason vaknar!

Om filmen
Filmen gjordes främst för att hålla franchisen vid liv. Vid 2001 hade man väntat i evigheter på en film jag ska prata om vid ett annat tillfälle, Freddy vs Jason. Och när det inte såg ut att komma något ljus i tunneln så behövde man en till Friday-film. Men Jason hade redan varit överallt! Han hade varit vid Camp Crystal Lake och Manhattan! Dags att skjuta ut honom i rymden då!

Trots att jag småskrattar åt denna premiss så måste jag säga att det faktumet gör Jason X till den bästa Friday-filmen i mitt tycke, förutom ettan! Resten av filmserien är så dötrist eftersom det utspelar sig bara i vanliga tråkiga medelklass-USA, medan Jason X är i rymden! På ett rymdskepp! Med en massa rymdteknologi! Åtminstone är det en ny miljö.

Filmen är annars sedd som skräp. Den fick inga bra recensioner, Roger Ebert citerade en av karaktärerna när han sa "This sucks on so many levels!"
Den främsta kritiken är att berättelsen är på riktigt bara återanvänd i rymden. Jason vaknar och slaktar människor, inget nytt under solen där. Inget som t.ex skulle kunna förklara varför han aldrig dör, ingen som klonar Jason och släpper loss en armé av Jasons. Det närmaste vi får är att Jason vid ett skede får en massa uppgraderingar och blir "über-Jason" (det står så i sluttexten).

Betyg
Jason X är en ölfilm, helt klart. Väldigt nära att inte vara det. Jag skulle säga att det är den sortens film du kan se om den kommer på TV eller hyr en dag för två euro från Makuuni om du är riktigt nyfiken.

söndag 19 juni 2016

Night of the Demon

 
Ikväll på Yle Teema kom en klassisk skräckfilm, som jag har velat se en tid men antingen inte tagit mig tid för det eller så har jag inte hittat den.
Filmen hette Night of the Demon och kom ut 1957. Kortfattat ska jag säga att det är brittisk svartvit skräck då det är som bäst.

Handling
Den skeptiske John Holden, doktor i psykologi, anländer till London för att delta i ett parapsykologiskt symposium vars syfte är att avslöja en satanistisk sektledare som en lögnare, en farlig man och/eller galenpanna. John blir inbjuden till att besöka denne sektledare som önskar att symposiet ska dras tillbaka. John går inte med på det, vilket resulterar i att sektledaren slänger en förbannelse över honom. Den 28:e den månaden, dvs om några dagar, kommer John att dö.
Något John naturligtvis inte tror på...

Om filmen
Berättelsen är baserad på novellen Casting the Runes av M.R James. Jag har inte själv läst det, men M.R James ligger på min läslista.
Det jag alltid har gillat med svartvita filmer i allmänhet är när regissören förstår att använda sig av skuggor och starka kontraster. Det lyckas regissören med väldigt bra i denna film, vilket bidrar till att stämningen är väldigt mörk och hotfull.

En annan faktor jag gillar är när en specifik demon diskuteras mellan John och några andra universitetspersoner. John frågar om beskrivningar och ljud som demonen antagligen ska göra. Personerna lägger fram att det är både en brittisk folksång som ska handla om djävulen OCH en indisk ton som ska frammana en demon. Beskrivningen dras också mellan hebreiska demoner, grekiska demoner, kinesiska och hinduiska monster osv. Vilket skulle tyda på att det alltid har rört sig om samma demon.
Det jag gillar med detta är att det får mig att tänka på Lovecrafts Cthulhu-mythos. Där det kommer fram att en massa andra kulturer har tillbett Cthulhu genom tidsåldrarna.


Ett stort minus för mig är helt enkelt att vi får se monstret. Och varför är det ett minus? Delvis för att det skulle ha varit mera kusligt om vi inte skulle ha sett exakt hur monstret såg ut, bara fått aningar. För det andra: för att monstret ser uppenbart förfalskat ut! Det ser snyggt ut på avstånd, då vi ser lite av det, men när kameran har filmat en closeup av det så suckade jag besviket. Varför gjorde regissören så? Han hade ju en bra film på gång! Nå, på internet hittade jag svaret: det var studion som ville ha en closeup av monstret och tydligen filmades detta utan att regissören visste om det eller ens samtyckte till det.

Betyg
Night of the Demon är en skräckklassiker som bör ses! Är du ett skräckfan som vill utforska lite filmhistoria så rekommenderar jag denna film!

torsdag 16 juni 2016

Poltergeist (remaken)


Innan jag börjar recensionen tänker jag inflika att jag inte har sett originalet. Och ärligt talat tycker jag inte heller att jag borde behöva det för att se remaken. Syftet med en remake är delvis att tilltala gamla fans men också att ge filmen nya fans.
Så vad tyckte om jag om denna film?
Lång historia kort: Se hellre Poultrygeist: Night of the Chicken Dead.

Handling
Familj vars namn jag inte kommer ihåg (eller bryr mig) flyttar in i ett hus som visar sig vara byggd på en gammal gravplats. Deras lilla flicka som har långt svart hår hör en massa röster och pratar med dem. Så försvinner hon i sin garderob. Samtidigt har familjens pojke problem med ett träd som växer utanför hans fönster och några clowndockor som finns i hans rum. Och de har en tonårsdotter, men vem bryr sig i henne? Farsan är arbetslös och morsan är en författare (vet inte vilken genre hon skriver i eller hur pass bra hennes karriär går)
Familjen kallar på hjälp hos.... Tänkt att jag säger det: en akademisk institution för paranormala studier. (Med andra ord: samma fakultet där Peter Venkman, Ray Stantz och Egon Spengler undervisade innan de blev sparkade)

Om filmen
Nyckeln till att göra en bra film är, enligt min ringa mening, att ha karaktärer som är intressanta, som vi vill följa med. Det blir mera spännande om vi faktiskt bryr oss i karaktärerna då vi ser att de är i fara. Denna film saknar helt och hållet karaktärsdrag hos familjen. Tror ni mig inte? Svara helt enkelt på följande fråga: Beskriv för mig familjemedlemmarna UTAN att referera till familjeroll, roll i filmen, kläder eller yrke. Låtsas som att jag inte har sett Poltergeist Ju mera saker ni kan komma på, desto bättre är karaktären skriven.
Pappan: Han är en bitter typ och ja... Det är det.
Mamman: ....
Tonårsdottern: ....
Den yngre dottern: .... Liten flicka?
Sonen: Han är en räddhare. På grund av något i hans barndom.

Ovanstående faktor för mig till nästa problem: Vi vet inget om karaktärernas förflutna. Jag kan jämföra med en annan skräckfilm som också handlar om en familj som bor i ett hemsökt hus: The Shining! Den med Jack Nicholson, som Stephen King avskydde. För att den är mera känd.
I den filmen får vi reda på att Jack Nicholson blev sparkad från sitt jobb pga sitt drickande och han försöker nu desperat försörja sin familj och skriva på sin pjäs. Vi vet också att han hade i misstag råkat bryta Dannys arm och att Wendy försöker desperat hålla ihop familjen trots dess svåra tid.
I Poltergeist vet vi bara att pappan har blivit avlagd från sitt jobb pga ekonomin, hans fru skriver och att pojken blev i något skede av sitt liv lämnad i ett varuhus. (Och vem här har INTE blivit borttappad i ett varuhus av föräldrar?) Vi vet inget särskilt om tonårsdottern t.ex. Vi får en scen där hon skypar med en vän, men vem är denna vän? Jag känner inte av någon connection där.
Och istället för att satsa på att utveckla karaktärerna i filmen så börjar man istället kasta in en massa "paranormala studenter" mitt i allt vars syfte är att berätta om spöken och sen dra en massa technobabble med cold spots och sådant.

De paranormala studenterna fick mig att tänka på serier som Ghost Hunters och annat, där några dumbasses går in i ett hus med kameror, barometrar och en massa skit för att filma spöken. Jag väntade på att någon av dem skulle utbrista "is there a spirit here?" och "if there is a spirit here, give us a sign!"
Om jag var död och blev en ande skulle jag vara knäpptyst. De kanske går hem då.

Men nog om karaktärer, hur är det med det visuella? Det är okej, antar jag. Känner mig inte bortblåst av CGI-effekterna. För de är okej. Jag antar att clowndockan i pojkens rum var kusligt, men jag ville att den skulle ropa "Don't fuck with the Chuck!"

Betyg
Filmen är något för popcorn-publiken. Jag antar att den är underhållande när man är på rätt humör. Men jag ser den inte som en bra film. Det som drar ner betyget så otroligt var alla platta karaktärer och extremt generiska story.
Igen, jag såg inte originalet så kanske det inte var generiskt på 80-talet. Men å andra sidan så är syftet med en remake också att dra nya fans till filmen.
Men jag är inte ledsen, jag betalade 3 euro för filmen vid Makuuni. Det kunde vara värre, jag kunde ha köpt den till full pris.

Så se den om ni vill, men betala inte full pris för den!

PS.
Jag märkte att karaktären som spelar pappan i denna film spelade i Green Mile. Den där galningen som blev skjuten. Tänk om det är han som är det verkliga spöket i Poltergeist? Bara en tanke.

onsdag 15 juni 2016

Karriärlistan

 En blogglista jag har stulit från andra bloggare. Det är allt ni behöver veta. :D

Vad ville du bli när du var liten?Tror jag ville bli konstnär, för jag tyckte om att måla.

Vad trodde du att du skulle bli när du var tonåring?
Jag ville förstås bli rockstjärna eller författare, men vad jag trodde jag skulle bli.... Hade ingen aning då, var för upptagen att existera då.

Gick du någon nischad gymnasielinje?
Nix.

Vad hade du för betyg? 
Relativt skräp, var extremt korkad redan på den tiden. Tro inte att mitt huvud har blivit bättre på tio år.

Vilka var dina bästa och sämsta ämnen?
Jag tror mina bästa ämnen var musik, religion, historia, filosofi och engelska.
Mina sämsta var finska och matte.

Utbildade du dig efter gymnasiet? 
Efter ett besök på Nylands Brigad, ja. Men det blev inte till något är jag rädd.

Vilket var ditt allra första jobb?
När jag var fjorton eller något så fick jag ett sommarjobb som trädgårdsmästare på ett boende.
Fast mitt första riktiga jobb, som var fulltid, var ett sommarjobb på Snellmans. Lastade lådor.

Vad har du mer haft för yrken?
-Postutdelare en sommar
-Diskare på två olika fartyg och nu på en restaurang.

När hamnade du i den banan du är i idag?
Maj 2011. :) Behövde tjäna pengar och sökte jobb till havs på en färja. Och jag sökte det minst sexiga jobbet, för seriöst, vem vill vara diskare? Folk idag är så förbannat fåfänga att de inte söker sådana jobb. Så det betydde att jag fick det och jag trivdes att jobba i disken till havs. Det var lättförtjänta pengar.

När visste du att du var på rätt väg?Det vet jag inte. Antagligen då jag upptäckte att jag kan betala hyra med pengarna som rullar in.

Vad brukar du får höra att du är bra på i ditt jobb?
Jag är en stor och stark karl, vilket är användbart när något ska lyftas. Och så ger jag inte upp!

Vilka är dina sämsta sidor på arbetet?
Ibland slarvar jag då jag ska städa. Och inte orkar man alltid vara glad i hågen.

Tre saker du är extra stolt över att ha gjort i ditt jobb:
-Första gången jag jobbade  i baren var under Silja Rock 2011. Det var en fullsatt båt och festivalen var mycket lyckad. Och det rann in så mycket disk till baren! Tänk er att ni står non-stop, utan paus, och radar disk i maskinen i sammanlagt 7 timmar. Och efter det städar du ännu. OCH det är FÖRSTA gången du jobbar i bardisken! Men jag kämpade mig igenom det envist, med en massa sisu och kaffe!
-Jag har kommit på en massa idéer till berättelser och annat.
-Hur många känner ni som diskar grytor och skit för hand, för att grovdiskmaskinen har pajat? Det blev jag tvungen att göra vid ett tillfälle. Allt går med våld och klor!

Vad går ditt jobb ut på mest?
Diska, städa, ibland bära något eller agera allt-i-allo (ibland måste något bära, ibland måste någon skruv dras åt)

Vad skulle du vilja jobba med om du inte gjorde det du gör nu?
Hehe, ni ber mig drömma...?
Ja ni, jag skulle vilja försörja mig på författande, men om man tar något lite närmare verkligheten:
Skulle vilja prova ha en radioshow någon dag. :) (en vän sa till mig att jag borde jobba som "mediepersonlighet", för "jag är en sån karaktär", tydligen).

Vad tror du skulle vara det sämsta jobbet för dig?
Hmmmm.... Kanske sjukskötare. Jag beundrar de som är det, med tanke på allt de måste göra och ha en del mental styrka till det!

Vad gör du om fem år?
Antagligen diskar jag någonstans ännu, är singel och bor i en liten liten lägenhet. Har drömmar om saker, som att skriva en bok. Antagligen så bloggar jag fortfarande om populärkultur och har kanske flera läsare.

Vad gör du när du är 60 år?
Har byggt en robot som överför mitt medvetande så att jag kan leva i hundratals år!
Och den roboten diskar någonstans och bor i samma lilla lilla lägenhet!

torsdag 9 juni 2016

Goat Simulator


Jaaa..... I vilken ända ska jag börja?

Handling
Du är en get. Du är en get som härjar i en stad.
Var det för kort, okej då ska jag förklara så här: Du är en get som springer omkring i en stad och slår omkull saker och folk och annat. Och du får poäng för det och det är hela intrigen. Du kan också sätta en jetpack på din get, du kan ge din get superkrafter och annat roligt!

Om spelet
Jag skulle vilja beskriva spelet med denna enkla liknelse: Tänk er en person som bröt benet. Men istället för att gå till en doktor så tejpade personen själv ihop benet, vilket resulterade i att då det hade läkt så var det missbildat. Så känns detta spel, som att det blev något problem i början av tillverkningen, men istället för att fixa problemet så lät man det finnas kvar ända tills spelet var klart.

När jag först hörde om detta spel var jag väldigt skeptisk. Det lät helt enkelt för korkat för att vara roligt. Men så fick jag tag i det ändå och provade det. Och som jag skratta! Jag hade min get att rusa in i ett hus där en familj satt kring matbordet och välte omkull precis allt innan den rusade ut och hoppade på trampolinen utanför och krossade en trädkoja innan den fortsatte till en bensinstation som exploderade när geten stångade bensinpumparna.
 Det fick mig att tänka på då jag har spelat skateboarding-spel och slutligen struntar i att få poäng, jag bara letar efter intressanta sätt att skada min skateboardare!
Det fick mig också att tänka på spelet Big Rigs: Over the Road Racing. Bara att man gjorde ett äkta spel av Goat Simulator!

Det negativa med spelet är att när du har sprungit omkring i ungefär en halvtimma så börjar man bli uttråkad. Eller så är det jag som är svår att underhålla.

Betyg
Goat Simulator är svår att betygsätta. Det har fått en massa negativ kritik för att det är ju ett halvfärdigt spel och det stämmer. Det vore dåraktigt att påstå att Goat Simulator skulle vara ett jättebra spel som man måste "fatta".
Men det är roligt! Det är så hysteriskt roligt att underhålla sig med en halvtimme åt gången.
Jag skulle dock inte rekommendera att ni köper den till full pris, se om ni kan få den på rea någonstans.
Här är en playthrough av allas vår James Rolfe och Mike.


onsdag 8 juni 2016

Birdemic 2: The Resurrection

Den bästa delen av filmen ser ni ovan!
Jag recenserade ettan. Och vid det skedet trodde jag att allt var över. Men nu vet jag att det finns ingen vila för en filmsnobb som mig.
Det finns en uppföljare, som jag visste att existerade. Och nu är det dags att jag slutar fly och recenserar Birdemic 2: The Resurrection!

Handling
 Vår huvudperson heter Bill. Han är en filmregissör som har gjort en film som blev gigantisk. Och nu letar han efter skådespelare till nästa film. Han behöver stöd så han söker upp Rod och Nathalie (från den första filmen) och frågar dem om de kan låna ut en miljon dollar för syftet. Bill hittar också en skådespelerska, Gloria, en blond servitris som jobbar på en restaurang.
Han får lånat sina miljoner av sina kompisar (och senare stöder studion honom ändå genom att ge honom en extra miljon, så hela grejen blir onödig.)

Gänget träffar i ett skede på en arkeolog som berättar att under hollywood lär det ligga ett antal fåglar som härstammar från stenåldern, som blev begravda där när meteoriten träffade jorden. Och att det var dessa fåglar som skulle ha anfallit folk i ettan.
Naturligtvis börjar skit hända när de äntligen börjar filma den. Något slags radioaktivt regn faller ner från himlen, vilket tinar upp en sjö där det ska ligga ett gäng förhistoriska fåglar under gyttjan, som på något sätt vaknar. Samtidigt stiger också upp en del zombier upp ur sina gravar och börjar härja. Inklusive ett gäng förhistoriska zombier. Stenålders-zombier om det gör saken lättare.


Om filmen
James Nguyen som har regisserat och skrivit manuset ägnar sig åt egen fanfic. Han har i stort sett gjort en film där huvudkaraktären är han själv.

Om herr Ngyen har blivit bättre sen ettan så är det väldigt lite. Visst, han verkar veta mera hur man använder kameran nuförtiden men.... Det är det.
Fortfarande har vi en del random shots som inte har något med något att göra. Ibland känns filmen som en reklamfilm för Hollywood.
Fortfarande haltar ljudet. Ibland kommer replikerna VÄLDIGT HÖGT och ibland är det väldigt tyst. Och vissa gånger har de helt enkelt gjort en dålig voice-over för att de filmar utomhus i blåsten. Vilk
Fortfarande rabblar skådespelarna upp sina repliker utan att faktiskt spela ut dem. När en kvinna springar upp från havet så ropar hon "Help me!" som om hon skulle behöva hjälp att hitta en R-kiosk.
Fortfarande har vi långa scener som kunde ha kortats av.
Fortfarande har vi scener där personer springer i en shot bara för att gå i nästa.
Fortfarande har vi jättehemsk CGI och jättehemska green-screen effekter. Note to self: Om det blir och se så här hemsk ut, skit hellre i det. 
 På riktigt, har Garth Marenghi regisserat denna film?!

Filmen känns extremt låång. När jag hade suttit igenom den första halvtimmen kändes det som att jag ville att skiten skulle ta slut för jag var så uttråkad. Under den tiden hade vi fått se mest en massa saker om Bills film OCH en kvinna som blir anfallen av en manet. Men sen är det direkt tillbaka till tråkiga scener där de går runt på ett museum.

Dock måste jag ge pluspoäng för några saker: Ngyen vet att Birdemic ettan var skräp och försöker inte sticka under stolen med att uppföljaren skulle vara bättre. Men bara för att man är självmedveten om hur mycket skräp man gör så betyder det inte att det man gör faktiskt blir bättre. Men soundtracket är faktiskt bättre.
Filmen har också ett naturvänligt budskap, om hur fåglarna är ett resultat av föroreningen. Som faller väldigt platt igenom.

BetygDenna film är dålig. Inte ens dålig på ett roligt sätt. Om du försöker komma in på "filmer som är roligt dåliga" så börja definitivt inte i denna ända! För den är inte ens rolig. Se hellre Plan 9 from Outer Space. Yep, jag sa det! Plan 9 from Outer Space är bättre än Birdemic 2!

söndag 5 juni 2016

Enemy Mine

 
Hur har inte denna film kunnat bli mera känd än vad det är?

Handling
Den utspelar sig i framtiden. Mänskligheten har förenats och håller på att utforska och kolonisera delar av rymden. Men de har stött på en utomjordisk ras som kallas Draker ("Dracs" på engelska). Dessa draker anser att de har rätt till dessa planeter som människorna koloniserar, att det har varit drakernas planeter sen urminnes tider.
Vår huvudperson heter Willis Davidge. Han är en stridspilot som deltar i ett rymdslag ovanför en obefolkad planet. Hans rymdskepp blir nedskjutet och han är den enda överlevande besättningsmedlemmen.
Men han är ändå inte ensam, för det visar sig att en annan draker överlevde en annan krasch. Så nu är de två där helt ensamma på planeten.

Först avskyr de förstås varandra, de käbblar om vem som startade kriget mellan drakerna och människorna. Var det människorna som invaderade drakerna eller var det drakerna som anföll mänskliga kolonier?
Willis och drakern Jarrid börjar så småningom komma överens. Och de får en massa andra problem på sin hals, som att planetens djur vill äta dem, att meteoritregn händer nu som då och att det kommer mänskliga plundrare dit som gräver ut mineraler och har inget emot att använda draker som slavar.

Om filmen
Den är baserad på en story av Barry Longyear och regisserades av Wolfgang Petersen. Jag antar att man kan kalla intrigen för "Robinson Crusoe IN SPACE".
Det finns två saker jag älskar med denna film, för det första är miljöerna otroligt vackra och välgjorda! En del av allting filmades på Kanarieöarna, vilket i sig ser väldigt vacker ut. Men sen har vi också en del scener som utspelar sig i rymden, en del scener som utspelar sig på rymdskepp och på planeten Dracon.
För det andra är drakerna välgjorda. De ser inte snygga ut, de är inga blåa smurfar med kattögon utan de är reptiler. Men trots detta har drakerna en välutvecklad kultur. De är inte heller som människor, då de är hermafroditer och fortplantar sig utan sex. Det känns som att sci-fi faktorn skjuter i höjden tack vare detaljer som dessa!

När filmen kom ut så blev det en box office-bomb. Varför? Berättelsen är inte särskilt komplicerad, man måste inte vara en science fiction-nörd för att uppskatta den. Så varför klarade den inte måttet? Jag satsar mina pengar på att det beror på två orsaker:
Nummer ett: Den kom ut 1985. Två år efter Star Wars: Return of the Jedi. Så jag misstänker att folk trodde de skulle få en ny rymd-action-film med mycket explosioner och utomjordiska strider. Men Enemy Mine har inget snabbt tempo, efter att våra karaktärer har kraschat på planeten så tar en god stund innan något händer och det tar evigheter innan vi får något som liknar rymdstrider.
Filmen hade dessutom marknadsförts som en film med rymdstrider och sånt. Detta beror på att Fox inte visste hur de skulle marknadsföra den. Det är en science fiction-film med väldigt lite fokus på teknologi eller rymdstrider i överlag (allting utspelar sig på en planet bara!). Så folk kommer till biograferna och hoppas få en film med rymdstrider och får istället en hjärtvärmande film om broderskap mellan två utomjordiska raser.

Nummer två: Back to the Future, The Goonies, The Breakfast Club, Rocky IV, 007: A view to a kill, Commando, First blood II, Police Academy 2.... Alla kom ut 1985 och blev stora! Så Enemy Mine hade ganska mycket konkurrens.

Betyg
En stark 8 ½! Om du tänker se en klassisk sci-fi film i sommar så se denna. Jag skulle vilja kalla den för en feel-good film.

torsdag 2 juni 2016

Lille John som vloggare?

Hello!

Jag har nu just köpt en kamera som kommer att komma på posten. Orsaken till detta är några stycken, en är att jag skulle vilja filma några familjevideor och dela med släkten. T.ex midsommar 2016 eller jul 2016. Sådant kan vara värdefullt när man sen blir ännu äldre.

Sen har jag flera gånger lekt med tanken på att ibland göra vlogs ("Hej, här är jag!") eller helt enkelt videorecensioner ("Denna film var den största besvikelsen sen Pixels!"). :) Vill leka lite med editering och öva mig på att editera videor. Och när jag och Martin har gjort filmer ilag så har det några gånger varit bra med flera kameror, så vi får samma shot från olika vinklar.
Och så vill jag komma bort från lite kamerablyghet (har lite dåligt självförtroende över mitt utseende, kan jag erkänna). Något som jag tror kan tränas bort ju mera jag gör det. :)

Det jag är mest fundersam på är vad folk skulle vilja se i en "Lille John"-video? En recension? En rundvandring i mitt lilla trånga hem? Bara jag som gör mig löjlig framför kameran? Jag behöver idéer! Låt e koma! :D