söndag 4 februari 2018

Några låtar jag önskade spelades på radion

Tänk om jag hade en egen radioshow? Det är väl antagligen i samma universum som Sipilä har lärt sig att pengar inte är allt här i världen och Timo Soini får på julnatten besök av Veikko Vennamos spöke.

Då skulle jag spela mycket olika sorters musik. Jag skulle naturligtvis har en kväll för det vanliga (pop, rock, metal) men också en kväll för soundtracks, en för jazz, en för funk osv... Liksom jag skulle ta det som en uppgift att spela upp okänd musik för mina lyssnare. Jag kommer och tänka på en dialog från filmen Airheads, där ett beväpnat rockband har intagit en radiostation och tagit cheferna till gisslan.
"If they are so great, how come they are not topping the charts, babe?"
"Because you never play them, babe...."


Så jag antar att detta är antagligen de mest konstiga låtarna jag ändå skulle lägga upp.


Material - Seven souls

Denna låt är tillräckligt intressant så jag skulle våga spela upp den i en radiostation och tillräckligt weird att det skulle bli intressant. Jag älskar det funkiga basljudet och trummandet. Och som en religionsvetare är jag naturligtvis intresserad av texten (som är skriven av William S Burroughs, ifall någon är intresserad. 



Enigma - Beyond the invisible

Samma som ovan: Tillräckligt weird för att det ska vara intressant. 


Gil Scott-Heron - The revolution will not be televised
Jag gillar det funkiga basljudet i denna låt. Och flöjten. 
Sedan tycker jag också det är intressant ur ett historiskt perspektiv, då denna låt en tid blev en kampsång för Svarta Pantrarna.  

Redbone - Come and get your love
Detta är inte den mest konstiga låten jag kan komma på, men so what, jag skulle ändå spela låten. Den gör mig på gott humör och jag tycker mera glädje behövs i världen som redan plågas av deppiga popartister


David Arkenstone - Below the Ocean

Skulle väl antagligen ha detta som slutkläm på showen innan jag stänger av för natten. Något ambient, något avslappnande.

Så ja, där har vi det, om jag skulle ha en egen radioshow.

Firehouse - Rock you tonight
och
framför allt
Dokken - Alone Again
Jag klimpade ihop dessa två, för de faller kind of under samma paraply: Rockband från 80-talet som ingen minns! För att ingen spelar dem på radio! Borde jag prova skicka in till Önska någon gång och säga åt dem att köra ett Dokken-marathon? För speciellt Dokken upplever jag att är ett underskattat band som gjorde en massa bra musik. Men de blev "cockblocked" på grund av Poison och Mötley Crüe. Så var fallet för många glamrock band på 80-talet, vilket tyvärr gjorde att genren inte kom in så långt på 90-talet.
Det dök upp ett Mötley Crue och snart dök det upp tio Mötley Crue-kopior. Och senare dök det upp kopior av kopiorna.
Men somliga av dessa kopior var ändå helt bra.... Så jag antar att denna stil kunde kallas "80-talsband som blev cockblocked" :D

Street Talk - Hare and Hound
Nej, detta är inte alls samma som ovanstående. För det första är detta album från 2004. För det andra är inte detta glamrock, jag har då inte sett något av dessa band ens spela live. 
För det tredje kallas denna stil för Album-oriented rock. (AOR) Lägg märke till det rena ljudet och arrangemanget. Tänk er helt enkelt att några studiomusiker vill spela rock, inga ungdomar som vill bli nästa David Lee Roth.
Men ja... "You say tomato, I say tomato", inte har det SÅ många andra skillnader annars rent musikaliskt.
Jag rekommenderar Street Talk och deras album "Restoration". Den hade jag att cirkulera när jag skrev S/S Mayflower.
Här är en till låt från det albumet.
Street Talk - Tables Turning

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar