söndag 25 februari 2018

Godzilla: Planet of the monsters

Som några av er har räknat ut så gillar jag Godzilla-filmerna. Speciellt de gamla japanska Godzilla-filmerna. Delvis är det roligt att se byggnader knuffas omkull av en gigantisk dinosaurie som har en radioaktiv andedräkt.
Men också är det för att alla monster i Godzilla-universumet har väldigt färgstarka historier, vilket gör dem mera intressanta. King Ghidorah t.ex har en historia där han har helt enkelt flugit mellan olika planeter och förstört utomjordiska civilisationer.
I en annan film har han en bakgrundshistoria att han är tre utomjordingar som har smält samman efter en atombombsexplosion.
Mothra är en gigantisk fjäril som tillbes av en stam människor på en ö i Stilla Havet. Hon är jordens beskyddare och därför en fiende till Godzilla.
Gamera är en jättesköldpadda som skapades av Atlantis för att skydda världen mot ett annat monster, Gyaos.
Det är med andra ord något lovecraftiskt över hela Godzilla-universumet. Våra huvudpersoner är oftast små människor i detta stora sammanhang där ett eller flera monster slåss mot varandra. Och monstren bryr sig ärligt talat inte i människorna eller så är de direkt fientliga mot dem.
Precis som med Lovecraftiska monster.

Godzilla: Planet of the monsters finns på Netflix. Det är del ett av en anime-trilogi som är på gång.

Handling
I denna film har Godzilla igen vaknat och håller på att härja runt i världen. Men denna gång har ingen lyckats besegra honom. Godzilla förstör allting i sin väg och de sista tusentals människorna flyr från planeten i hopp om att hitta liv.
22 år senare konstaterar man att det inte alls är möjligt. Det finns bara en planet i universum som är beboelig och det är jorden. Med hjälp av en hyperdrift så kan man hoppa genom olika platser i universum. Så tar man sig tillbaka till jorden, och anländer 10 år senare. Det visar sig dock att eftersom tid är relativt och annat roligt så har det på jorden gått 10 000 år sedan de sista människorna lämnade planeten.
Och Godzilla är kvar.

Om filmen
Detta är den första Godzilla-filmen jag har sett där Godzilla faktiskt "vinner" och jagar bort de sista människorna och får hela planeten för sig själv. Det påverkar förstås jordens atmosfär och natur. Ett flertal ödleliknande monster har evolverat och är nu redo att välkomna människorna.

Jag gillar hur Godzilla hanteras i denna film, för det görs precis rätt: Godzilla är en vandrande naturkatastrof. Det finns inget direkt svar på varför han dyker upp och förintar världen, lika lite som man kan fråga sig varför tsunamin, sjukdomar och jordbävningar händer. Vi vet det tekniska, men inget om ändå om varför. Skyll det på Gud, på Slumpen eller vad som helst.

Det som drar ner betyget för denna film för mig är att efter att människorna har återvänt till jorden så tappar filmen så gott som all originalitet. Då är det bara ännu en film där människor försöker ha livet av Godzilla. Och denna gång finns det inte ens en stad för Godzilla att trampa sönder.
Karaktärerna är också platta. Jag menar vi har en hjälte som vill fimpa Godzilla, några högre kuckun som inte gillar den idén och... det är väl det.
Jag har alltid gillat Godzillas "versus"-filmer, där det finns ett annat monster för Godzilla att slåss mot. Därför trodde jag då jag läste titeln ("Planet of Monsters" i plural) att inte bara Godzilla skulle vara på jorden, utan så gott som ALLA kaiju-monster skulle ha invaderat jorden! Människorna skulle inte bara behöva ta Godzilla, utan också Mecha-Godzilla, King Ghidorah, Destoroyah och andra monster!
Men näpp.
Däremot sägs det att i nästa film i serien kommer Mechagodzilla att vara med!

Betyg

Borde du se den? Varför inte? Det är inte den sämsta Godzilla-filmen jag har sett och trots sina brister så lyckades den underhålla mig. Jag ser fram emot nästa del och hoppas på flera kaijus i de filmerna!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar