(detta skrev jag på fyllan, ifall någon undrar.... efter att ha promenerat i byn.)
Den älskar mig och jag älskar den.
Den hatar mig och jag hatar den.
Den vet vem jag är. Jag vet vem den är.
Den bryr sig inte om mig.
Jag bryr mig inte om den.
Men jag önskar att den äskade mig.
Så som jag har älskat den.
För att den har tillåtit mig att växa
i sin samlade ignorans.
Jag har tillåtit den att för mig existera
i min ungdomliga och vuxna dans.
Vad skulle jag inte vilja ge
För en plats där jag är accepterad
Trots mina unga år?
En plats där jag är älskad
trots mina brister?
Men det är vad jag blev given
Det är vad jag har.
En plats där ingen är mig tillgiven
där jag bara har minnen kvar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar