National Poetry Writing Month - en rapport

Jag har aldrig pratat om mitt deltagande i National Poetry Writing Month (NaPoWriMo), annat än att jag deltar?
Hur går det? Ärligt talat så går det mycket bättre än vad jag hade förväntat mig. Jag trodde tidigare att jag skulle bli tvungen att ge upp hela projektet efter att ha konstaterat att det är bara bullshit, jag hittar inget ord som rimmar på det ena och det andra, jag hittar inte på något att skriva om osv....

Hittills har jag gjort två saker som har hjälpt: Jag har haft en liten lista över saker att skriva dikter om.
t.ex "Katten som hänger kring huset", "min musa".... Sedermera har jag också kommit på idéer till dikter under dagens lopp. Sju tips för unga människor kom till mig då jag lyssnade på denna låt.

Jag fick senare tips om att kolla på napowrimo.net, tack Sandra! Här har jag oftast hitta något som kan hjälpa mig att komma igång, för varje dag finns en prompt. För någon dag sedan t.ex var en prompt att man skulle föreställa sig att man skriver om ett spel, liksom akten att man samlar ihop människor och spelar något tillsammans, om det är ett brädspel eller en sport.
Min första tanke var att skriva om min tid då jag spelade amerikansk fotboll med 09:ers. Men istället tänkte jag på idén att använda bilder ur sport som metaforer för livet, och så föddes dagens dikt.

Samma var det häromdagen, då man skulle välja ett ord ur en lista. Detta ord skulle man sedan behandla som något man kunde läsa om i en drömbok. Jag valde haj. Och efter det började jag tänka på vilka associationer jag kunde komma på om hajar och av det blev det en dikt.
Märk också hur en prompt först kan verka helt opersonlig, tills du tar det och vänder på det och så BLIR det personligt.

Jag skulle också vilja säga ett par ord om tolkning: Jag är helt okej med att folk tolkar mina dikter till vad de vill. I en perfekt värld sitter en massa läsare och slänger kommentarer fram och tillbaka om vad jag egentligen menade med den och den frasen. Författare och poeter skriver så att läsare ska kunna läsa!
Låt akademiker studera mina texter, ta det till seminarier och skriva avhandlingar där de lägger allt i ett feministiskt/icke-feminstiskt/historiskt/whatever perspektiv! Låt familjer gräla om det vid middagsbordet! Låt hela länder gå i krig för att den ena sidan tror att min ena dikt är en kritik mot vårt