onsdag 25 april 2018

Klarade mitt första Camp Nano!

Ikväll skrev jag slut på första utkastet på min berättelse. Det var ingenting jag hade planerat, men det blev nu bara så.

Berättelsen blev 75600-isch ord lång, 167 sidor lång! Det är första gången jag har skrivit ett projekt som var så otroligt LÅNGT!
Var det tungt? Stundvis. Men jag tänker på en sak som Stephen King sa för länge sen: Det är som sex, t.o.m då det var riktigt dåligt så var det iallafall skönt.

Och visst, det bryter mot jantelagen att skryta på sig själv, men jag känner mig faktiskt väldigt stolt över min prestation! :) Jag är nöjd med allt, med projektet, med hur det blev och att jag orkade "go the distance."Jag älskar att skriva, jag älskar att hitta på världar och befolka dem med intressanta karaktärer.
Som Rocky säger i en film: "Life isn't about how hard you hit, it's about how much you can get hit and keep moving forward, how much you can take and keep moving forward. That's how winning is done!" 

Det var roligt då jag validerade mitt word count: Survivors låt Eye of the Tiger spelade då. Den kom på i en fransk radiokanal som jag sitter och lyssnar på. (Vibration 80s från Orleans i Frankrike)  Kanske det var ödet som ville säga något? :D

Iallafall, hurra för mig! Av de hundra sakerna som har gått fel de senaste få åren så känns det så skönt när en sak faktiskt går bra! :D


1 kommentar: