Ett tips var att skriva en dikt där man twistar om det och skriver istället om gölen till exempel.
Oscar Wilde gjorde det redan för evigheter sen, och jag tänker dela med mig av den här.
Jag hade en Oscar Wilde-fas i gymnasiet, så jag läste berättelsen då. :D
Jag hade en Oscar Wilde-fas i gymnasiet, så jag läste berättelsen då. :D
And when they saw that the pool had changed from a cup of sweet waters into a cup of salt tears, they loosened the green tresses of their hair and cried to the pool and said, 'We do not wonder that you should mourn in this manner for Narcissus, so beautiful was he.'
'But was Narcissus beautiful?' said the pool.
'Who should know that better than you?' answered the Oreads. 'Us did he ever pass by, but you he sought for, and would lie on your banks and look down at you, and in the mirror of your waters he would mirror his own beauty.'
And the pool answered, 'But I loved Narcissus because, as he lay on my banks and looked down at me, in the mirror of his eyes I saw ever my own beauty mirrored.'
Nåja, jag ska inte heller fly undan min egen dikt idag, utan jag ska skriva min egen twist på Narcissus-berättelsen. Här kommer den:
Den moderna Narkissos
I slutändan är alla ensamma
Ingen annan förstår dig
Ingen är så perfekt som mig
Tänk om alla var den samma?
Den moderne Narkissos behöver ingen
Alla andra är ju bara sämre varelser
Narkissos tar ingen under den vackra vingen
ty han är den vackraste av uppenbarelser
Men Narkissos sänker sin garde
Han vill inte längre vara ensam
Istället har alla andra uppe sin garde
Ty förbannelsen har alla gemensamt
Ingen ser honom.
Ingen hör honom.
Han är den sista mannen i sin värld
Allt är perfekt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar