torsdag 15 januari 2015

En glimt av Paradiset av F. Scott Fitzgerald

Inför denna uppgift skulle jag läsa "A classic romance", dvs en klassisk romantisk berättelse.
Det knepiga med denna uppgift är frågan "Vad definieras som klassisk litteratur"?
Efter lite forskning så lyder den officiella definitionen av "en klassiker" som "litteratur som har påverkat senare författare och som berättar något aktuellt för den tiden den skrevs och som påverkar än idag".
Min personliga definition av klassiker är "Böcker som är så tråkiga att de effektivt dödar all lust att läsa igen".

Jag gjorde tyvärr ett misstag när jag plockade ut en bok vid biblioteket. Jag hade forskat före på internet om någon bok som skulle vara intressant att läsa. Jag hade hittat This side of Paradise av F Scott Fitzgerald. När jag var i biblioteket och kollade under Fitzgerald så hittade jag En glimt av paradiset av Fitzgerald. Det stod inget på baksidan, annat än "F.Scott Fitzgerald skrev jättebra om 20-talet, hans verk har influerat bla bla bla". Så jag antog att jag hade fått tag i rätt bok, med en dåligt översatt svensk titel.
Det visar sig att jag hade fått fel. Jag har nu läst igenom denna bok och kommit fram till att jag inte tänker leta efter This side of Paradise och läsa igenom den. Har redan läst en bok av gubben Fitzgerald. Glöm det! Min plikt är uppfylld!
Dessutom så finns det en stor del romantik i denna bok, även om inte boken centrerar kring kärlek så spelar kärlek och relationer en stor roll.

Handling
Denna bok består av fyra korta noveller. De handlar om rika universitetsmänniskor som levde rikt under 1920-talet trots att deras liv egentligen var tomma och värdelösa. En del försöker fylla denna tomhet genom att tråna efter kvinnor och sprit Men alla berättelser slutar med att finanskrisen slår hårt mot dem. I en av berättelserna skjuter en person sig på sitt hotellrum.
I de flesta av de berättelser så finns det en person som försöker vinna någons hjärta genom att antingen flasha med sina rikedomar eller helt enkelt låtsas att de är stenrika. Och sedan går det dålig av en eller annan orsak. I "Bernice bobbar sitt hår", så gör Bernice göra revolt mot sina föräldrar genom att fixa en revolutionerande "bob-frisyr". Det fångar också intresset hos en ung man hon blir förälskad i, men det går dåligt.

Om boken
Fitzgerald behandlar "det glada 20-talet" väldigt mörkt. Det intressantaste i boken enligt min åsikt var förordet, för det skrevs av Fitzgerald själv. Han beskriver 20-talet som en tid då väldigt mycket blev tillåtet, men för att citera den Goda Boken: "Allt är tillåtet, men allt är inte nyttigt". Fitzgerald berättar om folk som drack för mycket och ägnade sig åt för perverst sex, vilket slutligen ledde till att människorna förstördes personligt eller fysiskt. Det är intressant för jag har aldrig hört om den sidan av 20-talet förr.

Boken var tyvärr väldigt tråkig. Jag vet inte, kanske det är bara jag som är en ointelligent barbar som inte uppskattar högklassig litteratur. Den här boken var exakt en sån bok som man skulle läsa i gymnasiet på modersmålstimmarna, då man måste läsa "en klassiker". Det vill säga: En bok som är dötrist, full av tomma beskrivningar och inga karaktärer som man kommer ihåg eller bryr sig om. På riktigt, jag minns inga karaktärer från boken för alla var bara stela "vita rika överklass amerikaner".
Oh ja, jag dissar Fitzgerald! Sug på den, intelligenta elit! Va ska ni göra åt det då? Man kan påstå att en bok är bra för att den har förändrat samhället, visar på människans kamp och bla bla... Det kan fortfarande vara världens tråkigaste bok för det! 

Skulle jag rekommendera boken? Tja... På egen risk. Det finns värre böcker. Moving onto the next challenge!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar