Snabbläsare eller långsamläsare?
Långsamläsare. Främst för att jag inte längre tar mig lika mycket tid att läsa böcker som jag gjorde när jag var ung. Fast det varierar också på boken jag läser. Om författaren har gjort sitt jobb bra och dragit mig in i den och hållit mig kvar så kan det gå jättesnabbt för mig att läsa en dörrstopp.
Tegelstenar eller tunnisar?
På tal om dörrstoppar. Jag väljer faktiskt båda. Det beror helt på författaren och hur den är skriven. För en tid sen läste jag Of Mice and Men av John Steinbeck. Den är bara hundra sidor lång, men jag älskade den. Jag kommer garanterat att läsa den flera gånger.
Bibliotek eller bokhandel?
Jag drömmer om att ha ett stort privat bibliotek med en massa böcker, som jag kan läsa när som helst. Speciellt om det finns konstiga böcker som inte biblioteket har.
Men å andra sidan, det finns många dåliga böcker där ute. Det har hänt sig att jag har köpt en bok, försökt läsa den och vill sedan kasta ut den genom fönstret.
Men å andra sidan, det finns många dåliga böcker där ute. Det har hänt sig att jag har köpt en bok, försökt läsa den och vill sedan kasta ut den genom fönstret.
Ljudbok eller E-bok
Ljudbok. Jag har försökt läsa e-böcker, men det är jobbigt att läsa från en dataskärm. Charmen med vanliga böcker är att de inte går på elektricitet. Vilket tyvärr e-böcker gör. Dessutom lyssnar jag på E-böcker när jag är ute på promenad och när jag ska sova. Min mp3 har en liten högtalare i sig, så när jag ska lägga mig lägger jag den på play och lyssnar på en ljudbok innan jag ska sova.
Inbunden eller pocket?
Pocket. De är alltid lätta att ta med sig och lätta att läsa. Som expempel på motsatsen så kan jag nämna en Narnia-bok som är alla böcker i en. Den är en gigantisk inbunden tegelsten. Den är så jobbig att läsa, för jag kan inte ligga i sängen och ha den på magen. Jag måste nästan sitta vid ett bord och läsa den.Trots detta så har jag inget emot inbundna böcker. Stephen Kings Det är inbunden och den var lagom liten.
Spöken. Jag har sett så många vampyrer den senaste tiden att det kunde vara intressant att se spöken som omväxling. Jag har dessutom också sett så många lidande vampyrer i populärkulturen den senaste tiden att jag saknar Dracula, som var rakt igenom ond och skrämmande.
Spöken däremot har jag inte sett så jättemycket av på den senaste tiden. Dessutom är det inte alltid säkert hur spöken fungerar. Om jag säger att "Karaktär A är en vampyr", så vet de flesta som läser det hur det fungerar. (Det dricker blod, det dör av solljus eller en påle genom hjärtat). Om jag däremot säger att ett hus är hemsökt så kan det betyda mycket. Det kan betyda att det hörs ett svagt stönande med jämna mellanrum och man ser en vit fru som gråter, men det kan också betyda att en kniv flyger rakt genom rummet mot dig.
En i taget eller slalomläsning?
En i taget. Jag har försökt med slalomläsning, men då glömmer jag alltid bort någondera av böckerna.
Nytt eller gammalt?
Jag läser väldigt mycket gammalt. Delvis för att det är intressant att se varifrån moderna författare har fått sin inspiration. Det är också intressant att läsa om hur folk såg på saker under den och den tiden. Om man läser gammal Science fiction så lär man märka att de är väldigt optimistiska. Framtiden ser ljus ut, för människan bedriver vetenskap som en dag ska rädda världen från diverse problem.
Bokmärke eller hundöra?
Bokmärken. Jag vill inte förstöra böckerna. Som bokmärke använder jag ett vykort som föreställer Shiva.
Snacks eller godis?
Jag har inte tänkt på att ha något snacks när jag läser.... På riktigt, jag kan inte komma på att jag skulle tänka "nu måste jag ha snacks då jag ska läsa".
Biografier eller memoarer?
Det brukar vara memoarer om jag måste. Det är intressantare att få författarens egna syn på saker.
Skräck eller chicklit?
Jag har fastnat för skräck. Men jag har inte helt sagt nej till chicklit. Ge mig en bra chicklit-bok, så läser jag den. Det är ett löfte... men det måste vara bra, så helst inte Jane Austen. Jag har redan försökt bläddra i Pride and Prejudice och den fastnade inte.
Soffan eller sängen?
Har ingen soffa, så det får bli sängen.
Inne eller ute?
Inne. Var skulle jag gå om jag ska ute och läsa? Fast när jag var liten så tyckte jag om att sitta ute vid villan och läsa.
Originalspråk (läs: engelska) eller översättning till svenska?
Jag läser oftast på originalspråket. Problemet med svenska översättning är att det svenska språket ändras ganska ofta. Försöker jag läsa en svensk översättning av Jules Verne från 60-talet låter det helt annorlunda än om jag skulle läsa en modern översättning.
När jag fick tag i en svensk översättning från 70-talet av Frank Herberts Dune så var språket stelt och livlöst. Men på engelska så var språket poetiskt och vackert! Men vissa böcker klarar jag inte av att läsa på engelska så det får bli svenska om möjligheten finns. Lovecraft och Edgar Allan Poe har fått ganska bra svenska översättningar.
När jag fick tag i en svensk översättning från 70-talet av Frank Herberts Dune så var språket stelt och livlöst. Men på engelska så var språket poetiskt och vackert! Men vissa böcker klarar jag inte av att läsa på engelska så det får bli svenska om möjligheten finns. Lovecraft och Edgar Allan Poe har fått ganska bra svenska översättningar.
Poesi eller prosa?
Prosa. Fast jag har läst en del bra dikter. För inte så länge sen läste jag om Edgar Allan Poes The Raven. Men jag rekommenderar också att ni provar läsa Robert E Howards dikter.
Kvinnliga författare eller manliga författare?
Har det någon betydelse? En bra bok är en bra bok, oberoende om författaren har en grej eller inte.
Boken eller filmen?
Boken. De flesta böcker brukar få in mera av huvudpersonen och handlingen. Filmerna måste alltid korta ner på en massa detaljer, varav en stor del detaljer skulle vara jättevackra om de kom med i filmen. T.ex så kan jag nämna Kung Caspian och skeppet gryningen. Som en kristen man så finns det ett stycke i boken som jag tycker är väldigt vackert. Det handlar om hur Eustace blir till en drake och hur han blir människa igen. I filmen så har de klippt bort så många detaljer och satt till ett löjligt sätt så att ungarna vet att draken är Eustace. (Hint: Det är INTE för att han har tänt på en skog att stava ut "I AM EUSTACE". )
Kokbok eller bakbok?
Bakbok, thank you very much! Men jag har inte läst någon...
Kärlek eller spänning?
Varför inte båda? Om författaren lyckas få in lite kärlek i en spännande bok så är det bara bra! Och är inte kärlek i sig ett ganska spännande företag? Tänk om inte kärleken är besvarad? Tänk om vår protagonist får gå hem ensam med en bukett, tänk om han super skallen av sig förrän han förtvivlat skjuter skallen av sig? Se mig i ögat och påstå att det inte är spännande.
Första vuxenboken jag läste och verkligen gillade:
Vad är en vuxenbok? Det känns som att en hel del modern litteratur ska tilltala ungdomar samtidigt som vuxna. Vilket jag tycker bara är positivt.
Men jag antar att jag lägger till Tom Sawyer, som jag läste när jag var 11. Jag läste inte någon nedkortad version, utan en riktigt vuxenversion. Den var jobbig, men jag tog mig igenom den! Sedan recenserade jag den tre gånger i högstadiet och gymnasiet.
Men jag antar att jag lägger till Tom Sawyer, som jag läste när jag var 11. Jag läste inte någon nedkortad version, utan en riktigt vuxenversion. Den var jobbig, men jag tog mig igenom den! Sedan recenserade jag den tre gånger i högstadiet och gymnasiet.
Klassiker jag hävdar att jag läst men aldrig tagit mig igenom:
Jag brukar inte ljuga om vad jag läser. Varför skulle man det? Men jag har ibland pratat om Jules Vernes bok Från jorden till månen. Men den avskydde jag. Boken är 300+ sidor lång, och först på sida 200 får de upp dendär raketen. De första 200 sidorna är en enda lång förklaring på hur de bygger rymdraketen, hur de får material och finansiering och hur de räknar om raketens bana osv. Jag läste de första 100 sidorna innan jag beslöt mig för att bläddra fram tills något faktiskt händer!
Jobbigaste bok jag läst:
Jag avskydde Premiumship Psycho av vad sjutton han nu heter. Jag hittade den i en realåda för två euro. På baksidan står det att det handlar om en f.d fotbollstjärna som tänker återuppliva sin karriär genom att mörda någon. Idén låter bra, men fy sjutton vad den var dålig. Förutom att språket var en enda röra, författaren älskade att berätta exakt vilket märke karaktärens armbandsur var och hur det såg ut, så var inte någon av karaktärerna intressanta. De var bara platta som paffskivor.
En annan bok som jag blev besviken på var Thrall - Lord of the Clans. Den utspelar sig i Warcraft-universumet. Den handlar om en orch-bebis som hittas i skogen av ett gäng människor. Han tränas av dem till att bli en gladiator. Han flyr ut i skogen för att hitta sitt folk. Och efter det går allting för bra för honom. Precis vartenda hinder som han stöter på efter det kommer han över hur enkelt som helst. Författaren kunde lika gärna ha sagt "Thrall blir träffad av en pil, men kan inte dö, för han är protagonisten!"
Dessutom var orcherna annorlunda. När jag hör termen orch så tänker jag på sagan om ringen-orcher eller Warcraft 2-orcher, som är vildar. Men i denna bok är orcher mera som missförstådda hippies som använder naturmagi och var väldigt fridfulla ända tills de stora stygga människorna var så elaka.
En annan bok som jag blev besviken på var Thrall - Lord of the Clans. Den utspelar sig i Warcraft-universumet. Den handlar om en orch-bebis som hittas i skogen av ett gäng människor. Han tränas av dem till att bli en gladiator. Han flyr ut i skogen för att hitta sitt folk. Och efter det går allting för bra för honom. Precis vartenda hinder som han stöter på efter det kommer han över hur enkelt som helst. Författaren kunde lika gärna ha sagt "Thrall blir träffad av en pil, men kan inte dö, för han är protagonisten!"
Dessutom var orcherna annorlunda. När jag hör termen orch så tänker jag på sagan om ringen-orcher eller Warcraft 2-orcher, som är vildar. Men i denna bok är orcher mera som missförstådda hippies som använder naturmagi och var väldigt fridfulla ända tills de stora stygga människorna var så elaka.
Bästa barnboksförfattaren:
Astrid Lindgren, som en annan bloggare har konstaterat före mig! Om jag får barn någon dag så kommer jag att läsa hennes böcker för dem.
Bok som berört mig mest:
Oh boy, denhär var krånglig.... Mary Shelleys Frankenstein var väldigt tragisk.
Recensera din senast lästa bok:
Den senaste jag läste har jag pratat om i ett annat inlägg, så jag tänker hoppa bakåt några böcker. The Map of Time av Félix J Palma. Det är tre berättelser som är ihopknutna till en berättelse. I alla berättelser figurerar H.G Wells i olika former. I den första berättelsen träffar vi Andrew Harrington som blir förälskad i en prostituerad. Hon faller dessvärre offer för Jack Uppskäraren. Andrew blir deprimerad och överväger självmord. Hans vän övertalar honom att besöka Wells, eftersom Wells skrev The Time Machine, vilket insinuerar att han skulle veta något om tidsresande.
I den andra berättelsen möter vi Claire Haggerty, en stereotypisk adlig feminist som inte vill gifta sig med en man (Disney-prinsessa med andra ord). Hon besöker ett litet företag som heter Murrays Time Travel, där man betalar för att resa till framtiden för att bevittna ett gigantiskt slag mellan metallmänniskor och människor.
I den tredje berättelsen är Wells huvudpersonen. Han försöker få reda på om man kan resa i tiden precis som i The Time Machine, alltså är den fjärde dimensionen något som man kan bryta sig igenom. Han hittar en karta i ett hus i London och får reda på att hans handlingar kan få allvarliga konsekvenser.
En del faktum med boken var störande, jag kan inte säga vad, för då spoilar jag. Men samtidigt lyckades han förhindra mig från att lägga ifrån den! Den är genuint bra, så jag rekommenderar den varmt till mina läsare!
TackSandra för listan. :D
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar