De flesta spelen vi spelar ger våra karaktärer fria val. Vi kan välja att rädda alla bybor från en eldsprutande drake, eller så kan vi göra inget, eller så kan vi döda precis alla i byn och stjäla deras skatter. Om vi gör det sistnämnda så verkar det logiskt att vi skulle få ett dåligt rykte eller att vi skulle få flera problem. (som t.ex att kungen får höra om karaktärens brott, så han skickar ett uppbåd för att arrestera och avrätta karaktären).
Idag har jag spelat Fallout 3. Det är ett helt bra spel, jag har spelat igenom det flera gånger med olika karaktärer. Men det var inte förrän idag som jag märkte en sak: Om du är alltigenom ondskefull, eller alltigenom god, så påverkas inget av det som händer. Visst, folk kastar lite svordomar åt ditt håll och du får ett gäng vigilantes efter dig om du är jätteond. Är du jättegod får du gratulationer och ett gäng yrkesmördare som hatar dig i hälarna (fast de kommer väldigt sällan). Men annars har det ingen egentlig skillnad när det kommer till storyn eller hur resten av världen ska reagera på dig.
Karma i dess ursprungliga form handlar mera om orsak-verkan. Våra handlingar lämnar ett visst avtryck på vår omgivning. Är vi världens godaste människor så kommer omgivningen antagligen att gilla oss. Men om vi är jätteonda så kommer omgivningen att reagera negativt på våra handlingar.
Skulle man sätta detta i praktiken i Fallout 3 så skulle det innebära att om jag är jätteond så skulle jag inte bli insläppt någonstans, eftersom "vi vet vem du är!". Karaktären man spelar skulle bli utstött och hatad av alla omkring sig. Man skulle kanske dra till sig en samling onda typer, men de skulle slutligen också försöka döda en.
Dessvärre var det en händelse som fick mig att reagera lite negativt på karma-systemet. Det finns ett uppdrag i Fallout 3 som heter "Blood Ties". En pojke har blivit kidnappad av ett gäng psykopater som envisas med att tro att de är vampyrer. Pojken hjärntvättas till att tro att han är en av dem. Och vampyrerna påstår att de är i själva verket "missförstådda individer" som har hittat sitt hem i underjorden. För att få bästa möjliga resultat så ska du prata med huvudvampyren, övertyga honom att släppa pojken och övertyga vampyrerna att skydda en stad i närheten i utbyte mot blodförpackningar. Alla vinner!
Idag bestämde jag mig att göra en helt annorlunda sak:
En pojke blev kidnappad av psykopater som hade slaktat människor tidigare. Varför alls bry mig i någon slags överenskommelse? Varför inte rulla in med tunga vapen som Arnold Schwarzenegger, skjuta ner alla mördande vampyrer innan de skadar flera människor och rädda pojken? Sagt och gjort, det gjorde jag..... Och fick dålig karma? Varför då? För att jag inte köpte Edwards funderingar om "Vi vampyrer är missförstådda individer, lol" då de HAR mördat folk?
Och mitt uppdrag misslyckades, eftersom jag hade på något sätt retat upp alla människor i en by i närheten? WTF?! I bordsrollspelssammanhang så kallas det för Railroading. För att uppdraget ska lyckas så måste vampyrerna överleva, du får inte döda dem.
Det är konstigt att Fallout-gänget klåpar där då de lyckas på många andra punkter.
Det finns ett uppdrag senare i spelet där ett folk lider av en sjukdom. De förtrycks av en auktoritär ledare, som alla vet att arbetar på ett botemedel någonstans. När jag spelade det så valde jag att helt enkelt rusa in, skjuta ner alla förtryckare och norpa botemedlet. Men när jag kom in i laboratoriet för att hämta botemedlet så visade det sig vara en bebis, hans barn.
Det blir då ett dilemma, för även om han är en tyrann så berättigar det inte att jag gjorde hans barn föräldralös. Men å andra sidan så var han en tyrann och hans folk krävde få botemedlet.
Där har vi ett exempel på hur Fallout-gänget lyckades spela på frågan att det inte är så enkelt att välja rätt och fel. Problemet här är igen att en av handlingarna ger dålig karma och ett annat gör inte det. Jag är inte säker på om jag minns rätt, men jag tror jag fick negativ karma om jag valde att inte döda föräldrarna till barnet och vägra hjälpa folket.
Eller så fick jag ingen slags karma alls vilket inte heller stämmer överens med tanken om karma. Tänk att Karma ska påverka vår omgivning. Om jag ställer mig till tyrannen så borde väl folket hata mig? Men om så är fallet, varför blir inte jag hackad av dem då då jag är ute och går? Faktum är att inget händer som påverkar.
För att summera min rant: Karmasystemet i Fallout 3 påverkar omgivningen så mycket att du hänger på olika ställen med andra människor. Du går miste om en del tjänster från en del människor, men det är allt. I överlag behandlas du inte annorlunda. Din karaktärs öde påverkas inte på något sätt och de flesta andra ställen du hänger på har ingen betydelse vad du har för karma.
Trots detta så är Fallout 3 ett roligt spel. Jag rekommenderar det varmt till folk!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar