Vad vill din karaktär? Vad behöver din karaktär?

Ett tips jag har hört många gånger när det kommer till att skriva är att ställa mig frågan: "Vad vill min karaktär?" 

Att en berättelse handlar oftast om en eller flera karaktärer som vill något, men universum försöker stoppa karaktären från att få det. 

Ronja Rövardotter vill vara tillsammans med Birk Borkason men deras föräldrar vill det inte.

Prins Hamlet vill helst ha ett vanligt liv, men han hemsöks av sin pappas spöke.

Odysseus vill återvända till sin familj på ön Ithica, men det finns en massa hav och ett par gudar som inte vill att han ska göra det.

Och vad ska vår karaktär göra åt det? Försöker karaktären övervinna hindret och uppfylla sitt öde? 

Eller hittar karaktären något annat istället? Kanske den vackra rödhåriga tjejen på jobbet inte är så intressant sist och slutligen, dessutom har en gammal klasskompis hört av sig och vill träffas!

Eller så ger karaktären helt och hållet upp. Det finns inget att göra åt problemet, karaktären kan inte bli en rockstjärna oberoende vad som händer. 

Eller kanske karaktären krossas av det som hindrar? Hamlet till exempel dör på grund av det som stoppar honom!

Det finns miljontals sätt att närma sig ett problem! 

Men här finns också en annan fråga som kan vara intressant att ställa sig: 

Vad behöver din karaktär? För det är något helt annat än vad din karaktär vill!

Behöver din karaktär verkligen dräpa draken för att vinna ett hjärta, trots att det är vad han påstår att han vill? 

Behöver din hjältinna verkligen en man för att bli lycklig, trots att hon påstår att hon längtar efter en man som ska göra henne lycklig?

Behöver en person verkligen hämnas sina föräldrars död?

Kanske riddaren i själva verket behöver bekräftelse, lämna hemmet och upptäcka världen?

Kanske din hjältinna behöver lära sig att älska sig själv först och främst?

Kanske personen som vill ha hämnd i själva verket behöver bearbeta sorgen och gå vidare med sitt liv, för hämnd kommer inte att få tillbaka dem?

Jag tänker att det kan åtminstone bli intressant att tänka på dessa två frågor när man skissar på en karaktär:
Vad vill denna karaktär? (och bonusfråga: Vad stoppar denna karaktär från att uppnå det?)
Vad behöver denna karaktär? (och bonusfråga: vad stoppar denna karaktär från att uppnå DET?) 

Förstås, ibland behöver man inte fundera på denna fråga om svaret är självklart: Robinson Crusoe vill återvända hem! För han behöver återvända hem! 

Men ibland kan det också leda till en del intressanta insikter om dina karaktärer. 

100 338 ord: Klart!

"Yo, Adrian! We did it!"
Det har varit en jobbig månad. Förutom värmen så har jag haft en del personliga saker som har huggit i min häl.
Jag har tackat nej till fester och mer eller mindre undvikit att träffa folk.
Jag har inte sett så många filmer jag har velat se eller läst så mycket jag skulle ha velat.
Jag har istället offrat min tid på att skriva åtminstone 3500 ord så gott som varje dag!

Och nu blev jag äntligen klar med den, jag skrev "Slut" vid 100 338 ord! Det känns skönt!
Visst, detta verk blev inte mitt bästa. Men det blev inte heller mitt sämsta! Jag lärde mig mycket nytt från att arbeta på detta projekt.

Jag ser fram emot nästa projekt, då jag tar mig an det! :) Men nu har jag lust att fira... Och det råkar vara Jakobs Dagar. Får se om jag hittar på något. ;)

94 100 ord: Skrivmusik

Till först hade jag ingenting alls att säga.

Jag har skrivit 94 100 ord nu på mitt projekt! Och jag har mera att skriva idag!

Till först hade jag ingenting mera att säga. Men så tänkte jag på vad jag har suttit och lyssnat på för musik medan jag har skrivit! För det är en ganska bred lista ändå. Men mycket av det gamla goda heavy-stuket! 

Dragonforce - Ashes of the Dawn

Jag kan lika gärna säga det här: Jag älskar Dragonforce! Det är ett så flashigt band, som inte förstår hur "mindre" skulle kunna vara "mera". MERA är ju mera! Och visst tog det ett tag för mig att vänja mig vid deras nya sångare, men nu när jag har vant mig vid honom så vill jag inte ha någon annan sångare för Dragonforce!

I AM I - See you again

Dragonforces förra sångare ZP Theart grundade ett eget band efter att han hade lämnat Dragonforce. Och här är resultatet.

Ärligt talat så tycker jag att låten är cheesig som synden. Men det är väl därför jag älskar den! Vet ni, ibland vill man inte ha ultra-komplicerade riff! Ibland duger en cheesig powerballad lika bra!

Ghost - Dance Macabre

Rätt nyligen började jag lyssna på Ghost. Det var någon gång i våras med denna singel som jag blev nyfiken och började lyssna på Prequelle-albumet. Och nu som då lägger jag på den igen. 

Judas Priest - Turbo Lover

Visst, jag skulle ha kunnat leta fram en icke-live version, men jag tycker att de sjukt awesome live! Man borde se dem live någon gång!
Visst, texten är cheesig, men erkänn nu: när du går omkring i ditt hem efter dethär så nynnar du "I'm your turbo loveeeer....!" ;) 

Pink Floyd - Comfortably Numb

I stort sett hela The Wall-albumet. Den skivan som har "Another brick in the wall". Och visst, den är inte helt dålig den heller, men denna låt har ett rivigt gitarrsolo! 

Men i övrigt så rekommenderar jag att man lyssnar igenom HELA The Wall-albumet OCH helst på en gång! Som till exempel då du ska sitta framför datorn i några timmar och skriva! 

Secret Garden - Sleepsong

Och ibland vill man slappna av med något lättare, som Secret Garden.

Det är väl det! För om jag börjar räkna upp något mera 

Min by

(detta skrev jag på fyllan, ifall någon undrar.... efter att ha promenerat i byn.)

Den älskar mig och jag älskar den.
Den hatar mig och jag hatar den.
Den vet vem jag är. Jag vet vem den är.
Den bryr sig inte om mig.
Jag bryr mig inte om den.

Men jag önskar att den äskade mig.
Så som jag har älskat den.
För att den har tillåtit mig att växa
i sin samlade ignorans.
Jag har tillåtit den att för mig existera
i min ungdomliga och vuxna dans.

Vad skulle jag inte vilja ge
För en plats där jag är accepterad
Trots mina unga år?
En plats där jag är älskad
trots mina brister?

Men det är vad jag blev given
Det är vad jag har.
En plats där ingen är mig tillgiven
där jag bara har minnen kvar.

79 363: Kungen är död. Leve konungen!

Bara 20 000-isch ord kvar, tills jag är i mål!
Det har varit väldigt jobbigt i denna hetta! Jag struntar i alla som snusförnuftigt konstaterar att vi hade en iskall vinter! Vet ni vad, jag tar nästan hellre en iskall vinter, för då går luften åtminstone att andas och ens hjärna är någorlunda i gott skick! I denna hetta känns det som om hjärnan alltid är mossig, som om jag skulle ha sovit för lite.

Ordspråket "necessity is the mother of all inventions" kommer till mig här, för jag har helt enkelt blivit tvungen att uppfinna nya sätt att hantera vardagen för detta bombastiska projekt.
För vad har hittills varit annorlunda med detta projekt?
Jo:
1) Målet är 100 000 ord på en månad. Den biten kommer jag att ha inga problem att klara av, det är jag helt säker på! Jag har ju knappt 20 000 ord kvar att skriva och om jag håller mig till mitt mål: 3500 per dag, så är det inte alls långt kvar!
Men det har hittills bäddat för en massa andra problem...

2) Den kreativa källan började sina. Det finns bara så många gånger jag kan skriva att en karaktär säger en sak på ett visst sätt och fortfarande inbilla mig att det jag skriver är bra. Så då försöker man använda andra ord och beskrivningar. Till en viss mån lyckas det, men när de orden också börjar kännas stela... Då har man ett problem. Fast detta har jag löst genom att inte försöka oroa mig så mycket. Jag kan alltid editera det senare.
Och så finns ju ordspråket "It ain't how much you got, honey, it's how you use it."

3) Berättelsen i allmänhet lider. Och vad lider den av? Jag har klämt in alldeles för många koncept här! När jag planerade projektet i Maj månad, så tänkte jag att 100 000 ord är sååå mycket att jag kan ta god tid på mig att utforska en massa teman och skriva ett mästerverk!
Det visar sig vara helt fel! För i nuläget känns berättelsen som om den ligger överallt när det kommer till teman!
Keep it simple, stupid! Hur kunde jag glömma bort detta enkla lilla råd som aldrig har svikit mig hittills och varit till stor hjälp?
Dock måste jag säga att det var när jag hade kommit fram till denna lilla detalj som jag genast insåg vad jag måste göra: Döda flera av huvudpersonerna! För jag upplevde att de inte egentligen uppfyllde någon funktion längre, annat än att filosofera om kärleken, livet, döden, familjen, religion, stat och samhälle och så vidare....
I mina tidigare texter, då sådana teman har smugit sig in, så har det oftast bara hänt av misstag. Det brukar komma som en överraskning, att en karaktär plötsligt visar upp en helt ny sida hos sig själv.
Här försökte jag hamra in det för att det skulle låta bra! Aj aj aj, sånt kan jag ju inte göra!

4) Jag har känt mig trött på att skriva. Delvis på grund av värmen, men också helt enkelt för att jag inte är van vid att skriva 4000 ord per dag på ett projekt. Men i ärlighetens namn så tror jag att detta är mera en vanesak än något annat. Det fanns trots allt en period när 2000 ord kändes som alldeles för mycket.

Och även om nu detta projekt blir ett 100 000 ord långt skit så ångrar jag inte ändå att jag skrev det! För jag tror stenhårt på att man blir bättre genom att skriva, learning by doing!
Nu vet jag ju till exempel att det A) Är möjligt att skriva 100 000 ord på en månad och B) Keep it simple, stupid!
Något att ha i åtanke inför nästa projekt!