Jag gillade boken! Men den hade många brister! Bara att kan man faktiskt kalla dem för brister?
Handling
Vår huvudperson Corwin vaknar upp på ett sjukhus i New York. Han har svår minnesförlust och letar sig ut från sjukhuset. Han kommer vagt ihåg ett namn på en kvinna som visar sig vara hans syster.
Och efter det visar det sig att Corwin är en av nio prinsar i Amber, en mystisk stad som är ursprungsvärlden ur vilka alla våra andra världar kommer, men för tillfället finns det ingen offentlig kung, bara en broder som har stulit tronen.
Hängde ni med där?
För det visar sig också att hela vår värld är en så kallad "Skugga", att det finns ett oändligt antal parallella universum som utgår från Amber som kan skapas av dessa prinsar! Så vår värld är i själva verket en skapelse av Corwin som är prins i Amber!
Hängde ni med där?
Så Corwin beslutar sig först för att leta efter Rebma, vilket är en spegling av Amber som finns i en undervattensvärld. Där kan han återfå sitt minne och när han väl är där så återfår han också förmågan att kunna vandra mellan de olika världarna.
Efter detta blir berättelsen någorlunda "vanlig" fantasy: Corwin ska återta tronen från sin bror med hjälp av sina andra bröder och deras arméer (som kommer från andra världar).
Om boken
Och den är bara 155 sidor lång! Helt oskojat, alla dessa koncept ovan och mera som jag inte ännu har berättat om så kläms in på 155 sidor! Jag har inte ännu talat om olika tarot-kort som har förmågan att teleportera Corwin till sina bröder, som innehar också dessa kort ELLER om tecknaren till dessa kort, hur denne är en mäktig trollkarl som hjälper Corwin att fly från fängelse efter att Corwin har fått ögonen utstuckna, men de läker igen.
Ändå känns ingen av dessa saker framkrystade.
Nog om handlingen, låt oss gå över till språket. Här upplever jag att Roger med jämna mellanrum klantar till sig av flera orsaker. Det största felet är hur Corwin och hans bröder tenderar att skifta mellan "gammal-engelska" och 70-talsslang.
"I sayeth onto thee, brother, this thing is bigger than you and pray, 'tis be bigger than me. But hark, it is not bigger than thou or I, can thou dig it?" Inte från boken, men ni förstår poängen jag försöker frambringa?
Men här har vi också mitt problem med att recensera denna bok: Amber är alltså ett slags "centrum-universum" därifrån alla potentiella universum som någonsin har existerat utgår från, eller hur? Tänk om det helt enkelt påverkar språket på det sättet? Är det kanske.... Meningen?!
Men ett större problem jag har med boken är tempot. Som jag sa tidigare, den är bara 155 sidor lång... Med sådana komplicerade koncept som den bollar med så kunde den ha mått bra av att vara åtminstone dubbelt så lång! Corwin går från att inte ha en blekaste aning om något till att vara övertygad om att han måste störta sin bror kungen på bara 30 sidor.
Stycket om kriget i Amber känns också väldigt kort och tråkigt. Det är ganska långt "Vi marscherade med våra trupper till den platsen. Där vann vi med si och så många döda och si och så många sårade. Vi marscherade vidare till den andra platsen. Där..."
Sen misslyckas Roger att svara på frågan "Varför ska jag bry mig i Corwin?" Varför skulle jag vilja att just Corwin av alla nio prinsar blir kung över Amber? De verkar alla mer eller mindre tölpar. Inte onda, men tölpar. Men IGEN... Är det kanske det som är meningen?
Boken är den första i Corwin-cykeln, också bara känd som The Chronicles of Amber. Så jag ska någon dag läsa igenom resten av dem. För nu har jag ju dem här så jag ska läsa dem. Och jag kommer att recensera dem också! Men nu känner jag att jag behöver vila en stund...
Betyg
Trots alla brister så måste jag säga att jag gillade denna bok. Den är inte likt något annat jag har läst på evigheter. Den bollar med koncept som är så svåra att greppa att jag måste läsa om den en till gång. Den är konstig och helgalen på alla de bästa sätten. Språket må vara ett problem, men jag älskade det färgsprakande äventyret!
Det var först när jag accepterade att detta är ett surrealistiskt fantasyäventyr som jag började gilla berättelsen mera.
Men skulle jag rekommendera boken? Bara för dig som vill ha fantasy som inte är det vanliga "orcher mot människor" eller ens "gott mot ont".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar