Troper/klichéer i skräckfilmer som jag önskar kunde försvinna

De flesta klichéerna och troper som vi har sett i fiktion brukar oftast vara där för att de funkar. De kan ge extra krydda till berättelsen. Men ibland finns det en del troper som jag tycker helt enkelt att jag har sett alldeles för många gånger för att vara intressanta.
Jag tänker nu lista några troper som jag hoppas att vi kunde bli av med:

1. The final girl och andra slasher-stereotyper. Ja, dethär borde ni ha väntat er att kommer. En ung tjej som oftast är oskuld eller bara väldigt snäll blir den siste som överlever. Man brukar oftast kunna känna igen TFG väldigt tidigt, det är tjejen som är lite osäker eller så är det tjejen som inte har sex. Samma gäller det med TFGs bäste vän, som är en nymfoman som kommer antagligen att dö ganska tidigt, efter att hon har haft sex med sin pojkvän och går för att duscha. 
2. Kristna karaktärer är automatiskt onda eller galna och kommer att dö. Onda saker börjar hända och en karaktär dyker upp som försöker peta in Jesus någonstans. Eller så kanske karaktären i början försökte berätta för någon om Jesus. Den karaktären är automatiskt ond eller så är den fanatisk och i vilket fall som helst så kommer personen att dö. När jag kollade igenom första halvan av American Horror Story: Asylum och fick reda på att det fanns nunnor där så visste jag med detsamma att
   A) Nunnorna kommer att vara onda, inte en enda av dem är egentligen genuint god
   B) Abedissan kommer att vara en hycklare (typ att hon tillber djävulen i hemlighet eller att hon super och har en massa sex)
   C) En av nunnorna kommer att vara en demon eller bli besatt av en demon vilket kommer att göra henne till en nymfoman.
   Gissa vad? Jag hade rätt på alla ovanstående punkter. Jag har inte tittat tillräckligt länge för att veta om Abedissan kommer att dö på ett hemskt brutalt sätt och sinnessjukhuset kommer att brinna upp, men jag har på känn att det är någon variant av det som kommer att hända....
   Jag veeeet, alla tjatar om att kristendomen är det ondaste som har uppfunnits om man inte räknar med atombomben, jag har hört den ramsan i evigheter, det betyder inte att det gör en intressant berättelse. Om något så blir berättelsen förutsägbar för att denhär tropen är så söndertjatad.
3. Vad som än händer så beror det på något som hände i det förflutna. Varje gång något händer någonstans så kan det spåras tillbaka till något hemskt som hände i det förflutna. Det hemska hotellet där allt det hemska händer? Jo, det är byggt på en indiangravplats som dom onda vita amerikanerna byggde sitt hotell på, efter att de hade grävt upp liken, pissat på dem och grävt ner dem tillbaka. Vad tror ni orsakar allt det hemska....?? 
4. "Hallå, är det någon där? Hoppas inte det är en mördare i denna mörka källare!" Snaaaaaark.....
5. Torture porn. Hur skrämmer man en publik idag? Intressanta karaktärer? En spännande handling? En twist i slutet? Nej, du klämmer in så mycket blod och flygande kroppsdelar du vågar! En högbystad blondin som blir lemlästad av en demon som brölar "hemskt".
   Come on, blir någon på riktigt skrämd av det? Nej, att bli äcklad är inte att bli skrämd. Vill jag bli äcklad men annars bara irriterad så ser jag A Serbian Film, thank you very much!
6. Snabbt! Action! Pow! Super! De bästa skräckfilmer jag har sett så har inte ett speciellt snabbt tempo. De tar väldigt lugnt och bygger upp stämningen långsamt. Häromdagen kollade jag John Carpenters version av The Thing, den var jättebra just för att den filmen tar god tid på sig att hålla upp stämningen. Det måste inte komma ett monster var femte minut för att vi ska hållas på spänn. 
7. Allting måste hela tiden förklaras! Nä, det måste det inte. Jag tycker att det är bättre om vi inte alls får någon förklaring på vad som egentligen hände. Filmen 1408 har en väldigt bra förklaring på varför så många dör i ett hotellrum: Det är ett ondskefullt rum. Varför är det ondskefullt? Ingen aning. Jag tycker det är mera skrämmande för då kan det betyda att det finns en massa rum i världen som är "ondskefulla". Det som skulle totalförstöra all spänning skulle vara om vi fick reda på att Aleister Crowley hade bott i rummet och utfört någon formel som gjorde att rummet blev en port till Helvetet. Då fick rummet en förklaring, vi vet vad det är och då slutar det vara spännande. 
8. Mördare i mask som går efter sina offer. Ni har säkert märkt att jag inte är ett stort fan av Slasher-filmerna. Jag har aldrig förstått varför i hela friden Jason Vorheese eller Michael Myers prompt måste gå efter sina offer. Jag har läst förklaringar till detta, det ska symbolisera att mördaren inte behöver ha bråttom då det gäller att fånga sina offer, de får dem ändå och att det ska symbolisera att mördarna är medvetna vad de gör. Jag har också läst in-story förklaringar till varför mördaren måste gå som att Jason Vorheese egentligen är en zombie. Och då undrar jag: Om de går hela tiden, varför är det så omöjligt att springa ifrån dem? Det är inte precis som att de tippar på små tår efter sina mördare, man hör dem komma från en mils avstånd, man har all tid i världen att springa undan, hämta en ångvält och platta till dem eller något. Men nej, istället springer tjejen (ja, det är oftast en tjej), ramlar ner på marken och blir knivad av en långsamt gående mördare.