måndag 11 juli 2016

Första Vlog: Frågestund

Nu har jag velat tillräckligt länge och tänker ordna med en Vlog. Och jag ska börja allting med en frågestund. :) Så har ni frågor så pass på att ställa dem nu, så svarar jag på dem i nästa video. Oberoende vad frågan gäller. ;)
(med vissa undantag)

tisdag 5 juli 2016

Drag me to Hell

Handling
 Vi stiftar bekantskap med Christine Brown. Hon jobbar på en bank och hoppas få avancera, kanske åta sig något stort jobb som skulle garantera henne en befodran. Men så kommer en gammal tant in till henne och vill att banken ska ge anstånd på ett huslån som tanten inte kan betala. Christine vill hjälpa henne, men samtidigt vill hon avancera. Så hon säger nej, banken kan inte göra något. Trots att tanten bönar och ber och säger att hon måste flytta ut om inget görs!
Men Christine säger nej. Vilket resulterar i att efter en massa om och men så ger tanten ett förbannat objekt till Christine. Hon har nu blivit förbannad och om tre dagar kommer Helvetet att sluka henne, såvida hon inte gör något. Hon kan inte kasta bort föremålet, det är för sent för det.


Om filmen
 Regissören Sam Raimi skrev filmen tillsammans med sin bror Ivan Raimi. (Och deras bror Ted Raimi har en liten roll i filmen, så hela Raimi-syskonskaran finns på plats). De har själva erkänt att de har lånat element från klassikern Night of the Demon och jag kan inget annat än hålla med. Båda filmerna handlar om ett förbannat föremål som ges till en person. Personen i fråga har ett antal dagar på sig innan något demoniskt sätter efter en. I Night of the Demon dyker bara en demon upp och käkar karaktärerna, medan i Drag me to Hell så öppnas marken under personen och händer drar ner en.

Det som gjorde att jag ville se filmen var att Sam Raimi regisserade den. Det är mannen  bakom Evil Dead-filmerna. Och jag vill rikta er uppmärksamhet mot tvåan och Army of Darkness. (och förstås tv-serien). Släktdragen syns väldigt tydligt. För även om Drag me to Hell har en extremt enkel premiss så får utförandet mig att tänka oskojat på Evil Dead-serien! Det finns en scen i filmen där en demon har frammanats och intar en gammal kvinna. Och när hon börjar bröla och väsa så sitter jag och önskar att filmen hade Ash Williams! Liksom skulle Ash ha dundrat in med en cool one-liner så hade det varit perfekt,då hade vi haft en till Evil Dead-film!
Men det finns mera: Både Evil Dead och Drag me to Hell har en hel del slapstick-humor. Även om den är grotesk så ser man ändå det komiska i det. I Drag me to Hell får en demon ett järnstäd på huvudet! Precis som i vissa tecknade serier! Fast resultatet blir grymmare och blodigare, så var det första jag kom att tänka på en Bugs Bunny-serie! "Eeep, whats up, demon?"

 Filmen är inte särskilt skrämmande i mitt tycke, bara för att den är så over the top. Det känns som att jag såg en Raimi film osm glömde bort att skriva in Bruce Campbell som Ash!
Det som drog ner betyget var att skådepelarna inte egentligen är så enkla att komma ihåg. Chirstine är vår standard "everywoman" med sin pojkvän "everyman".... Och VAR är Bruce Campbell!?

Betyg
Jag gillade den! Jag rekommenderar den till casual skräckfans. Den är inte så skitskrämmande, men den är tillräckligt för att underhålla en. Och jag rekommenderar den speciellt till fans av Evil Dead. Tänk er helt enkelt en Evil Dead-film UTAN Ash.

tisdag 28 juni 2016

Sex hysteriskt roliga musikvideor

Åh, 80 och 90-talet.... Jag föddes under slutet av det årtiondet och det är väl därför jag blev som jag blev. Så mycket cheese som blev utgiven då! Som senare gav oss en massa skratt!

....Varför känns det som att min dator har snappat upp ett meddelande från en annan galax, där kejsare Zarthor från planeten Ixian håller på att berätta för sina invånare om den kommande invasionen av planeten jorden?


INTERNET, jag har en uppgift åt er: Gör detta till nästa Rick Roll! Seriöst, det skulle fungera! Ni som Vloggar kan vaikkapa göra en vlogg med någon titel, typ "Jag provar ny bikini" eller något sånt och så kommer detta! ;)
Ja, det är synd att Bowie är död. Men ändå... Jag kan inte beskriva mina känslor när jag såg detta. När jag såg det första gången satt jag och stirrade i skärmen och en gigantisk tankebubbla med texten "WTF?!" hängde ovanför mitt huvud.
Och jag är killen som recenserade Chillerama!

Jag har aldrig förstått mig på denna låt. Det är ett mysterium för mig hur den har kunnat bli känd. Och musikvideon hjälpte inte heller. Om jag någon gång gör en film och har bara råd med riktigt billig green-screen effekt så tänker jag hellre låta det vara. What must I do to prove my love to you, David Hasselhoff....


Yep, dessa killar som gjorde Last Christmas gjorde också denna låt. Och även om jag faktiskt förstår varför låten blev en radiohit, så kan jag inte komma från The Carlton! Seriously, var Michael Jackson den enda snubben på 80-talet som kunde dansa?

Hahahahahaahahahaha!!
Okej, låt mig backa lite...För det första är låten i sig ganska dramatisk, väldigt bombastisk. För det andra ser musikvideon ut som Anne Rice fanfic, gjord av en person som inte vet ett dyft om Anne Rice. Komplett med ninjor, gänget från Grease, ungdomarna från The Village of the Damned och fotbollspelare och pojkar med öppna skjortor.

Vilka musikvideor kommer du att tänka på som har varit väldigt roliga? Speciellt om de var tänkt att vara allvarliga?

onsdag 22 juni 2016

Jason X


Jag är annars inget stort fan av slasher-filmer. I många fall tycker jag att handlingen är extremt förutsägbar, karaktärerna är tråkiga och ointressanta och mördandet är väl den bästa biten med filmerna.
Men ibland dyker det upp en slasherfilm som inte bara är roligt dålig, utan roligt dålig in space!
Mina damer och herrar, jag pratar om Jason X från 2001!

När jag först kom på att jag ska recensera denna film så tänkte jag på om jag borde recensera alla andra filmer i Friday 13th-serien. Efter att ha tänkt i fem sekunder beslöt jag mig för ett enkelt nej. För det första så har jag inte sett alla, för det andra så är jag inte intresserad av alla. För det tredje, det finns bara så många gånger man kan skriva "Jason dyker upp och mördar folk". Och för det fjärde: Jason X är den tionde filmen i serien. Det betyder att jag skulle behöva skriva nio inlägg före där jag pratar om alla andra Friday-filmer. Och den gubben går inte, då jag inte ens gillar Friday-filmerna så mycket. Hellre gör jag en sån recensions-serie med Nightmare on Elm Street!

Handling
I "framtiden", år 2010, har USAS regering fångat in den maskerade mördarmaskinen Jason och fört honom till en forskningsanstalt. Man beslutar att cryo-frysa ner honom tills man kommer på hur man slutligen ska döda honom. Men efter många om och men blir det en läcka i laboratoriet och Jason blir nedfryst tillsammans med forskaren Rowan.

Fyrahundra år senare har jorden blivit avbefolkad. Hela mänskligheten har flytt till en planet som helt enkelt kallas "Earth-2". De skickar ett gäng forskare/studerande/militärer till jorden, då samma forskningsanstalt för att hämta ut Jason. De plockar upp Jason och Rowan och för dem ombord på sitt rymdskepp och sätter kurs mot Earth-2.
Det tar inte länge förrän två tonåringar börjar ha sex och BLAM, Jason vaknar!

Om filmen
Filmen gjordes främst för att hålla franchisen vid liv. Vid 2001 hade man väntat i evigheter på en film jag ska prata om vid ett annat tillfälle, Freddy vs Jason. Och när det inte såg ut att komma något ljus i tunneln så behövde man en till Friday-film. Men Jason hade redan varit överallt! Han hade varit vid Camp Crystal Lake och Manhattan! Dags att skjuta ut honom i rymden då!

Trots att jag småskrattar åt denna premiss så måste jag säga att det faktumet gör Jason X till den bästa Friday-filmen i mitt tycke, förutom ettan! Resten av filmserien är så dötrist eftersom det utspelar sig bara i vanliga tråkiga medelklass-USA, medan Jason X är i rymden! På ett rymdskepp! Med en massa rymdteknologi! Åtminstone är det en ny miljö.

Filmen är annars sedd som skräp. Den fick inga bra recensioner, Roger Ebert citerade en av karaktärerna när han sa "This sucks on so many levels!"
Den främsta kritiken är att berättelsen är på riktigt bara återanvänd i rymden. Jason vaknar och slaktar människor, inget nytt under solen där. Inget som t.ex skulle kunna förklara varför han aldrig dör, ingen som klonar Jason och släpper loss en armé av Jasons. Det närmaste vi får är att Jason vid ett skede får en massa uppgraderingar och blir "über-Jason" (det står så i sluttexten).

Betyg
Jason X är en ölfilm, helt klart. Väldigt nära att inte vara det. Jag skulle säga att det är den sortens film du kan se om den kommer på TV eller hyr en dag för två euro från Makuuni om du är riktigt nyfiken.

söndag 19 juni 2016

Night of the Demon

 
Ikväll på Yle Teema kom en klassisk skräckfilm, som jag har velat se en tid men antingen inte tagit mig tid för det eller så har jag inte hittat den.
Filmen hette Night of the Demon och kom ut 1957. Kortfattat ska jag säga att det är brittisk svartvit skräck då det är som bäst.

Handling
Den skeptiske John Holden, doktor i psykologi, anländer till London för att delta i ett parapsykologiskt symposium vars syfte är att avslöja en satanistisk sektledare som en lögnare, en farlig man och/eller galenpanna. John blir inbjuden till att besöka denne sektledare som önskar att symposiet ska dras tillbaka. John går inte med på det, vilket resulterar i att sektledaren slänger en förbannelse över honom. Den 28:e den månaden, dvs om några dagar, kommer John att dö.
Något John naturligtvis inte tror på...

Om filmen
Berättelsen är baserad på novellen Casting the Runes av M.R James. Jag har inte själv läst det, men M.R James ligger på min läslista.
Det jag alltid har gillat med svartvita filmer i allmänhet är när regissören förstår att använda sig av skuggor och starka kontraster. Det lyckas regissören med väldigt bra i denna film, vilket bidrar till att stämningen är väldigt mörk och hotfull.

En annan faktor jag gillar är när en specifik demon diskuteras mellan John och några andra universitetspersoner. John frågar om beskrivningar och ljud som demonen antagligen ska göra. Personerna lägger fram att det är både en brittisk folksång som ska handla om djävulen OCH en indisk ton som ska frammana en demon. Beskrivningen dras också mellan hebreiska demoner, grekiska demoner, kinesiska och hinduiska monster osv. Vilket skulle tyda på att det alltid har rört sig om samma demon.
Det jag gillar med detta är att det får mig att tänka på Lovecrafts Cthulhu-mythos. Där det kommer fram att en massa andra kulturer har tillbett Cthulhu genom tidsåldrarna.


Ett stort minus för mig är helt enkelt att vi får se monstret. Och varför är det ett minus? Delvis för att det skulle ha varit mera kusligt om vi inte skulle ha sett exakt hur monstret såg ut, bara fått aningar. För det andra: för att monstret ser uppenbart förfalskat ut! Det ser snyggt ut på avstånd, då vi ser lite av det, men när kameran har filmat en closeup av det så suckade jag besviket. Varför gjorde regissören så? Han hade ju en bra film på gång! Nå, på internet hittade jag svaret: det var studion som ville ha en closeup av monstret och tydligen filmades detta utan att regissören visste om det eller ens samtyckte till det.

Betyg
Night of the Demon är en skräckklassiker som bör ses! Är du ett skräckfan som vill utforska lite filmhistoria så rekommenderar jag denna film!