Spelare är dumma!

Oftast vill man planera in ett mysterium i sina kapitel.
"Vem mördade herr Jansson?"
"Enligt kartan så ligger Enögde Willys skatt begravd någonstans längs vår kust! Men var?"
"Varför återvänder varulvarna till denhär byn för att äta invånarna?"

Alla dessa är intressanta mysterier att ha med i sina kapitel. Som spelledare lönar det sig då att man lägger ut ledtrådar för spelarna att följa. Men dessa ledtrådar får inte vara för enkla att följa för då är det ju ingen utmaning. Lite dold måste ledtrådarna vara, för att spelarna ska få jobba lite. Spelarna måste kanske prata med någon för att finna ledtråden eller leta på en specifik plats.
Men tänk om ledtråden fortfarande är för lätt att hitta? Spelarna kanske listar ut allt med detsamma? Spelledaren i detta fall blir osäker på sig själv och bestämmer sig för att begrava ledtråden djupare:
Spelarna hittar ledtråden då de har märkt ut alla tidigare potentiella platser (där ledtråden inte fanns) på en karta. Då märker de att det formar en pil som pekar på ett annat hus, där den riktiga ledtråden gömmer sig!
Spelarna vet vem mördaren är om de märker att Herr Jansson dog samma dag som Herr Svensson flyttade in i stan!
Ledtrådarna är ju självklara för spelledaren!
Och här ligger vårt problem...

Ledtrådarna är alltid självklara endast för spelledaren. Han har ingen aning om hur spelarna tänker, vilka detaljer de kommer att fokusera på eller vilka slutsatser de kommer att dra. Att påstå något annat är som att påstå att spelledaren kan läsa tankar.
Spelarna kanske inte alls lägger märke till när Herr Svensson flyttade in? De kanske ger upp att försöka lista ut var ledtråden gömmer sig efter sitt femte misslyckade försök att hitta ledtråden? Spelledaren blir då i en svår sits, för spelarna verkar ju inte märka var ledtråden ligger?
Det liknar väldigt mycket detta problem, som jag pratade om tidigare. Men skillnaden är att dilemmat här är inte vad spelledaren ska göra då spelarna inte hittar en ledtråd, utan vad spelledaren ska göra för att inte ledtråden ska bli så omöjlig att hitta. För en del spelare gör just det misstaget.

På det sättet är spelledaren sin egen värsta domare, för han har alltid insikt vad som händer. Han vet alltid vem som är skurken, vilka ledtrådar som ligger var. Om han spelade i sitt eget spel så skulle han garanterat få reda på var ledtrådarna ligger, för det är hans session.
Och när sessionen är över förstår inte spelledaren varför inte spelarna hittade ledtråd nr 4, då allting låg ute i det öppna? (ur spelledarens perspektiv)
Det finns ett inofficiellt ordspråk som förtjänas att ramas in. Det är dessvärre inte mitt eget ordspråk, men här kommer det:

Spelare är dumma.

Ur spelledarens synvinkel så är spelarna dumma och det måste han komma ihåg. Han kan gömma sina ledtrådar ute i det öppna och spelarna kommer högst antagligen inte direkt att hitta den. De kommer  garanterat att börja med att kolla precis vart som helst, men inte där du vill att de ska titta. Har spelledaren dessutom gömt ledtråden under flera lager gåtor och problem så blir den omöjlig att hitta. Spelledaren kan lika gärna hoppas att spelarna hittar ledtråden genom att de ser ett löv falla i rätt riktning.
Jag har aldrig varit med om att spelledare skulle gömma sina ledtrådar för tydligt. Jag har också lett sessioner där jag har tänkt "Nej, dethär är alldeles för tydligt, de kommer att lösa allt på fem minuter!" bara för att bli motbevisad. Spelarna har haft mycket att göra och i de flesta fall har de förr eller senare funnit ledtråden som jag tyckte skulle vara för enkel att hitta.
Spelarna kan då känna sig nöjda för att de har lyckats lösa ett krångligt problem, de kommer att gilla din session för att du gav dem ett lagom svårt problem och du kan känna dig nöjd för ni alla hade roligt.
På det sättet vinner alla!