Interstellar

All right, när jag börjar på detta inlägg så har det inte gått så länge sen jag var och såg filmen Interstellar, som nu går på bio.
Jag kan säga redan i dethär skedet att Christopher Nolan (mannen bakom de nya batman-filmerna och inception) har gjort sin hemläxa när det gällar science fiction.

Hård och mjuk science fiction
Jag borde berätta lite om två sorts science fiction som existerar: Hård Science Fiction och Mjuk Science Fiction. Mjuk science fiction är helt enkelt SF som lägger mindre fokus på tekniska detaljer. Star Wars är ett bra exempel på det, för där finns en massa maskiner och saker som inte alls förklaras eller som verkar logiska på något plan. (Med The Force inräknat så skulle jag snarare kalla Star Wars för Science Fantasy).
Hård science fiction däremot måste ha teorier som är ganska sannolika. T.ex just teorier om tidsresa eller att resa genom maskhål eller hur en rymdstation skulle egentligen se ut på basen av det vi vet. Sedan kan man nog använda sig av fiction, det kallas ju science fiction.
Denna film är hård science fiction.
Filmen har väldigt mycket vetenskap, teorierna om att resa genom maskhål, hur tid är relativt och så vidare är riktiga vetenskapliga teorier. De hade tagit in fysikprofessorn Kip Thomas för att hjälpa dem med den vetenskapliga delen, så att mycket om rymdfysik blir så äkta som möjligt. Så det är inget "wibbly-wobbly timey wimey" där, inget "The Force".
 De som har läst Arthur C Clarke, Isaac Asimov och andra gamla sci-fi jättar så kan lätt känna igen sig. Jag kan säga såhär: Den andra lagen inom Robotik citeras på ett ställe.

Handling
Världen håller på att dö, kort och gott. Inget kan mera växa och gigantiska dammstormar förstör skörd och människor. Hela mänskligheten är bara en generation från att totalt utrotas. De som inte kommer att svälta ihjäl kommer att kvävas av dammet.
 Cooper, en bonde och f.d NASA-pilot, bor på en gård tillsammans med sin dotter, son och deras morfar.
Han blir inblandad i ett uppdrag från NASA. Man har hittat ett maskhål nära Saturnus. Man har tidigare skickat in små rymdskepp genom maskhålen för att se vad som finns på andra sidan. Tolv rymdskepp försvann och tre stycken har meddelat att de har hittat nya världar.
Så NASA samlar ihop en besättning som ska resa genom maskhålet för att forska vidare.
Det finns mycket mera att säga om berättelsen, men det finns en risk att jag spoilar för mycket. Mycket tung science, mycket tung fiction.
När jag satt bland publiken och hörde om att de planerade att hitta en ny planet, så tänkte jag "Jo, men närmaste planet ligger för långt borta. De måste nästan använda sig av ett maskhål för att...?" och då säger de det. Gissa om man kände sig intelligent då.

Filmen känns väldigt välgjord. Som jag sa, det finns ingen förklaring som viftas bort med ett "wibbly-wobbly timey wimey" och det finns inte heller några intrigtrådar som blir och hänga löst utan allt förklaras. När jag såg filmen så var jag flera gånger nervös att det skulle komma ett "To be continued", vid vilket jag skulle ha stigit upp och skrikit "Fördubblade galenskaper!" och stormat ut. Som tur är så händer det inte.
Intrigen kan kännas väldigt tung ibland. Man får flera gånger dendär känslan av att "oj oj oj, hur kommer de att klara sig ur detta?" Är det något som kunde behövas mer av så är det lite humor eller lättsinnig stämning ibland.
Samtidigt så skulle jag ljuga om jag sa att det finns vissa element som får mig att himla med ögonen och bara tänka "kom igen...."

Karaktärer och dialoger
Karaktärerna är helt bra, de känns trovärdiga. Coopers ena dotter är hyperintelligent för sin ålder, vilket jag antar att går att föreställa sig. Men det finns några karaktärer som jag tänker att kunde gärna ha fått mera tid. Som t.ex Coopers son och deras morfar. Det känns som om de mer eller mindre "blev lagda på hyllan" utan att egentligen ha något mera att göra med berättelsen.

Dialogerna känns bra, åtminstone för mig som gillar science fiction. Det finns ett citat som jag tycker borde ramas in vid varje sci-fi författares dator:
"När jag var liten brukade vi titta mot stjärnorna och fundera på vår plats i universum. Nu tittar vi bara neråt och funderar på vår egen plats i smutsen". Det är så jag upplever sci-fi nuförtiden, väldigt mycket handlar om hur "ond" människan är och hur dåligt vi behandlar naturen och hur dystopiskt allt egentligen är. Det är väldigt sällan man stöter på en modern sci-fi film som helt och hållet omfamnar tanken på att "det är upp i rymden vi ska!"
Författaren Ray Bradbury sa det i en intervju: "Vad är det för vits med detta gigantiska universum om vi inte tar oss tid att undersöka det? Ni är publiken som ska beskåda universum!"

Lång film
Det som jag kan tänka mig att många människor kommer att störa sig på är att filmen är väldigt lång. Den är 169 minuter lång, dvs nästan 3 timmar. En del scener kan man tänka att kunde kortas av och kanske göras mindre dramatiska. En kommentar som jag fick höra om den var att "temat i filmen är i stort sett om en relation som en far har med sin dotter. Behövdes det 3 timmar till att förklara det?"
Samtidigt är filmen som sagt ganska tung science fiction, så det kan vara krångligt att följa med för en del människor.
Den får minuspoäng också för en annan del av mig: The Power of Love. Jag tänker inte säga var, men de diskuterar det på ett ställe. Jag satt och muttrade "Ha! Gay!" när det kom på tal. Som tur är så användes det inte så som jag trodde. Det var ingen person som var borta någonstans miljontals mil borta, som hittades "för att en person kände på sig det, för de är förälskade och har då ett speciellt band som ingen förstår".

Slutvitsord
Personligen så skulle jag säga att denna film känns som ett tappert försök att skapa 2001: a space odyssey för vår generation. Fast denna film lyckades bättre i och med att inga intrigtrådar blir hängande överallt.
Den får garanterat godkänt av mig! Jag ångrar inte alls att jag såg den, det kändes fräscht att se en science fiction film som faktiskt använde sig av SCIENCE. Men å andra sidan så älskar jag science fiction.
Jag rekommenderar att du ser denna film om du är ett science fiction fan (I synnerhet om du har läst mycket science fiction och är då bekanta med olika teorier!). Men utöver det så tror jag inte man får så mycket av den. Fast vad vet jag.
Den går på bio nu, så ta chansen och se den!