fredag 25 april 2014

Tarantula


För att citera Martin Landau i sin roll som Bela Lugosi:
"Nowadays no one give two fucks for Bela. Its all about giant bugs!".

Under 50-talet minns människorna fortfarande atombomben som hade totalförstört Hiroshima och Nagasaki. Vetenskapens framsteg hade plötsligt blivit något som kunde vara farligt. Under den tidigare delen av 1900-talet var vetenskap främst något underbart som skulle hjälpa människan fram under slutet av millenniet. Men efter atombomben hade vetenskap plötsligt blivit något som kunde döda oss alla. Jag läste en gång att det finns tillräckligt många atombomber för att förstöra hela världen tre gånger.
Detta blev tydligt i en del gamla filmer som Them!. Det handlar om muterade myror ute i New Mexico-öknen, som har blivit gigantiska pga atombombs-tester, som har börjat äta människor.

Tarantula handlar om några vetenskapsmän som experimenterar med att framkalla ett ämne som djur och människor ska kunna äta ifall det blir svält i världen. I en aspekt har experimenten lyckats. Djuren växer och verkar må bra. Men å andra sidan så har de växt och blivit stora som hus och de fortsätter växa. Efter en brand i laboratoriet så smiter en tarantula-spindel. Den försvinner ut i öknen där den fortsätter växa. Den börjar äta boskap som springer omkring i området och blir bara större. Det finns mera till filmen än bara det, men det är i stora drag vad filmen handlar om.

För att vara från sin tid så är Tarantula väldigt välgjord. Karaktärerna är trovärdiga, bilden är vacker 50-talsstämning. Jag kommer och tänka på John Landis där han i en intervju pratade om 50-talsfilmerna.
"You had pretty good actors, pretty good script, pretty good directed until you cut to the bad, rubber monster!" Detta är sant i denhär filmen. Man ser tydligt att den gigantiska spindeln är falsk. Trots detta anser jag att den är ganska välgjord, med tanke på utrustningen som var tillgänglig på den tiden. I Them så är det mekaniska myror, som man ser att inte är äkta. De rör sig oerhört mekaniskt och framför allt långsamt.
Bredvid vår villa finns en myrstack. När jag var liten så undersökte jag myrorna på närmare håll med ett förstoringsglas. Så jag vet hur en myra ser ut och hur de rör sig.
Men i Tarantula så har de filmat en vanlig spindel och sedan förstorat den. Därför rör den sig på ett väldigt trovärdigt sätt som spindlar gör. I en del scener där spindeln äter byggnader och bilar så hade teamet placerat en riktig spindel i en modellstad och filmat när den går loss på alla byggnader.
 Är du en fanatiker för nostalgi och retro science fiction? Då rekommenderar jag Tarantula! Trots sin smått löjliga story, som osar 50-tals amerika och skrattretande vetenskap så är det en mysig film. Om du kan ignorera en del brister, så lovar jag att du får en retro-upplevelse!
Jag kommer att låta som en gammal gubbe, men... De gör inte filmer som denna mer.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar