Jag, Robot av Isaac Asimov

En bok som utspelar sig i framtiden.
Det roliga med denna bok är att den börjar 1997, men det är okej eftersom den skrevs på 50-talet och därför utspelar sig i "den fjärran framtiden" och rör sig sedan framåt.

Handling
Jag, Robot är egentligen en samling korta noveller som skrevs till pulp-tidningarna av Isaac Asimov. I ett skede samlade han ihop sina bästa berättelser, skrev en slags ramberättelse och gav ut allt i bokform. Ramberättelsen består av att en person intervjuar Dr Calvin, en s.k Robot-psykolog angående robotikens utveckling. Hon berättar en rad berättelser från sitt liv som handlar om viktiga punkter i robotarnas utveckling.

Robotikens lagar
Genom hela boken diskuteras Robotikens Lagar på flera ställen. De är tre stycken och kallas därför också "Robotikens Tre Lagar". Lagarna lyder

1. En robot får inte skada en människa eller, genom att inte ingripa, tillåta att andra människor blir skadade.
2. En robot måste lyda order från en människa, förutom om ordern kommer i konflikt med den första lagen.
3. En robot måste skydda sin existens, så länge detta inte kommer i konflikt med den första eller andra lagen.

Dessa lagar skapades av Asimov själv på 40-talet eftersom han ville ha en annorlunda slags robot-berättelse. Han märkte att i science fiction-berättelser som handlade om robotar var det inte ovanligt att robotarna i något skede vänder sig mot mänskligheten av någon korkad orsak. Han ville istället skapa en robot som man kunde sympatisera med, som inte nödvändigtvis var god eller ond utan agerar helt som den är programmerad till att göra.
I  Jag, Robot testas dessa olika lagar på många sätt. I berättelsen Lögnare får vår huvudperson problem med en robot som kan läsa tankar. Problemet den har är att saker som vissa människor tänker om varandra kan skada någon annan. Om man frågar Roboten "Vad tycker person X om mig?" så kan inte roboten svara. Försök gissa varför den inte kan svara.

Lite tankar
Asimov och hans författarskap kom från Pulp-traditionen och det märks. Hans språk är väldigt enkelt, väldigt urvattnat men väldigt effektivt. Om man tänker att Asimovs texter skulle säljas till vanliga Matti Meikäläinen, så gör han ett bra jobb.
Asimov uppfann några troper i denna text som man ser tydligt i senare science fiction-filmer och berättelser som t.ex Blade Runner och Terminator, så som mänskliga robotar, både mentalt och robotar med mänsklig hud, robotar med inplanterade minnen osv.

Betyg
Jag älskar denna bok! Den är utan tvekan den mest intressanta boken jag har läst i år. Jag måste helt enkelt läsa mera av herr Asimov! Språket är, som jag skrev, lätt att ta till sig och koncepten är också väldigt lätta. Man måste inte vada genom ett träsk av idéer och beskrivningar för att komma till kärnan av berättelserna.
Jag ger denna bok 9.5 av 10, helt enkelt för att jag inte vet vad jag kunde klaga på annat än att ibland är det lite mycket dialoger. Och inte ens det är ett stort problem, jag vet inte hur det skulle kunna editeras om så det blir annorlunda.
Jag rekommenderar denna bok till alla science fiction fans, men också till folk som inte alls har läst science fiction och vill prova på något nytt.
Summan av kardemumman: Om du tänker läsa en science fiction-bok i år, se till att det blir denna!