söndag 29 november 2015

Galaxina

 Jösses vad länge sen det var jag recenserade en film! Jag skyller på NaNoWriMo och resten av världen! Men nu har det blivit dags igen.
På Discshop hittade jag ett erbjudande: 4 filmer (från en viss lista) för 5 euro.
Av min erfarenhet som filmsnobb kan jag säga följande: I sådana kategorier finns det mycket skräp, men man kan också hitta guldklimpar. Manborg t.ex hittade jag på det sättet och den filmen är en av mina favoritfilmer!

När jag bläddrade bland dessa filmer hittade jag Galaxina, en lågbudgets science fiction-film från 1980. Den ska handla om en interplanetär polisstyrka som är på uppdrag samtidigt som en robot blir kär i en människa. Filmen lär i helhet vara en parodi/homage på star wars, star trek och Alien samt western-filmer.
I huvudrollen finner vi Dorothy Stratten, ocksä känd som Playboy Playmate of the year år 1980. Men jag upptäckte en tragisk detalj när jag forskade om denna film: Hon dog 1981. Hon blev skjuten av sin exman, innan denne riktade vapnet mot sig själv.

Så ja.... Förutom tragedin med Dorothy Stratten, så....
1.25 € för denna film?
SÅLD! Låt oss nu ta en titt!

Handling
 Rymdskeppet Infinity håller på att patrullera galaxen. Skeppet kontrolleras av kaptenen Cornelius Butt (Hö-hö-hö) och hans besättning. Ombord på skeppet finns också tjänsteroboten Galaxina. Infinity får ett nytt uppdrag: De ska bege sig till fängelseplaneten Altair. Där ska de hämta en värdeull sten som kallas Blue Star. Den stenen har en massa krafter som kommer att revolutionera rymdsamhället.
Men det finns en hake: Resan dit och tillbaka tar sammanlagt 54 år. Så besättningen måste sova i cryokammare under sin 27-åriga resa dit medan Galaxina styr skeppet. Galaxina som samtidigt har blivit förälskad i en av besättningsmedlemmarna. Tänk er dessutom det: 27 år ensam på ett rymdskepp. Ingen att prata med, bara dina sysslor som håller dig upptagen. Du sover inte ens, eftersom du behöver ingen sömn.
Under denna tid lär sig Galaxina att prata. Ty hon har inte tidigare kunnat prata eftersom hon har inte varit programmerad till det. Hon förbereder sig helt enkelt för att kunna säga åt sin älskade hur hon känner då han vaknar ur cryo-sömnen.
Karaktären här heter Mr Spot. Ser han bekant ut? ;)

Om filmen
Jag antar att man kan spela Galaxina: The Drinking Game. Ta en hutt varenda gång du ser något som redan har existerat i en annan science fiction film. En halvtimme in i filmen hade jag märkt fem-sex saker från Star Wars och Alien-filmerna allena. Skulle säkert ha märkt mera om jag skulle ha sett alla Star Trek-filmer också.
En till regel: Ta en hutt varenda gång du hör ett klassiskt musikstycke spela. Filmen använder en del klassisk musik, så pass många att man måste ta åtminstone tre huttar på det. (fyra om man räknar med en scen där en karaktär kollar på ett operastycke på tv)

Det jag älskar med filmen är set-designen och utomjordingarna. Om man försöker föreställa sig cheesig billig 80-tals rymdopera så är detta vad man kan tänka sig. Jag menar planeten Altair. Det är tydligt att filmteamet egentligen filmade allting på någon slags western-stadsset i USA, sen lade man på ett filter för att kunna i filmen påstå att atmosfären ser så ut.
Jag älskar scenen då Galaxina är i baren på Altair. Inte för att den påminner om Cantina-scenen i Star Wars, utan för att hela det är helt enkelt en western-saloon full med utomjordingar! Det ser så roligt ut att jag tycker det är synd att filmen inte använde den mera än en scen.

Betyg
Det är svårt att bedöma Galaxina. Det är utan tvekan en b-film, men det är en bra b-film! Jag är rädd att den kräver en viss förkärlek för b-filmer och science fiction för att riktigt kunna uppskatta Galaxina.Men ändå, skulle jag våga ge den till folk som inte alls är bekant med sci-fi?
Varför inte? Det är ett löjligt rymdäventyr som i min bok går bra att svälja!
Den får 7 av 10! Se den om ni vill ha ett löjligt rymdäventyr.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar