torsdag 26 november 2015

Citat som hjälpte mig

Jag tänkte dela med mig av några citat från andra kända författare som har varit med mig under Nanowrimo. Man kan säga att de har hängt inramade på min vägg i mitt hjärnkontor. Utan dessa karlars visdomsord hade det antagligen varit svårare för mig att klara NaNoWriMo 2015.

Ray Bradbury (om "writers block"): "Det är uppenbart att du gör något fel då. Din hjärna säger till dig att 'jag är inte intresserad av din berättelse'. Lösningen på detta är att sluta med vad du håller på med nu och gör något annat."
Detta är sant, men Bradbury uttrycker det så dramatiskt. Många gånger när jag mötte Writers Block handlade det om att jag inte var intresserad av min egen berättelse. Jag brydde mig inte alls om karaktären jag höll på att skriva om eller dennes öde.
Så lösningen var väldigt enkel: Kasta karaktären framför en buss! Jag menar allvar! GÖR något som helt överraskar din karaktär och sparkar iväg den någon helt annanstans så att berättelsen tar en annan riktning. I ett skede i min berättelse dök det upp en karaktär som jag kom på att jag inte tyckte om.  Så jag mördade henne helt enkelt! Och det fick en massa konsekvenser för resten av berättelsen.
Denna regel har också kallats för "Chandlers Lag" efter deckarförfattaren Raymond Chandler. Han hade en regel som löd "När du tvekar, ha en karaktär att rusa in med en pistol". Även om hans lag inte går att tillämpa alltid, så är kontentan densamma: När du har writers block, släng något i ansiktet på karaktärerna och låt dem kämpa med det.

Stephen King: "Sometimes you are doing good work, even when it feels like all you're managing is to shovel shit from a sitting position". Detta har också hjälpt mig för att visst har det funnits tillfällen då jag bara tänker "vad tusan håller jag på med, har jag inget bättre att göra? Mitt manuskript är skräp, allt jag gör är skräp..." Men tänk om det inte är skräp? Tänk om det är bara jag som är korkad? (Vilket inte är en omöjlig tanke) Den tanken hjälper.

Flera författare har sagt att det hjälper att ha en rutin. Stephen King igen har uttryckt det på ett bra sätt: "Vänta inte på musan. Den är svår att fånga. Men om du har en specifik plats och tid varje dag där du kommer att vara så vet musan det också. Och då kommer den att vara där och den har magi."
 Det är sant. Jag hade så gott som varje dag en fast skrivrutin. Varenda dag 2000 ord. Och jag satt mycket och skrev i Studentteaterns utrymme på reuterska. Jag gick dit efter jobbet med laptopen i högsta hugg och satt där tills mina 2000 ord var klara. Vissa dagar blev det mera, det mesta jag har åstadkommit på en dag var 6000 ord.

Och här finns den "magiska silverkulan"....
Det hjälper att skriva helt "kallt" om vi säger så. Vi vet alla känslan av att man inte orkar helt enkelt skriva, man har writers block, arbetet känns tungt.... Lösningen på detta dilemma är att skriva. Oberoende hur det känns så ska de tvåtusen orden ut, oberoende vad du tycker! För då gör du åtminstone något.
Detta kan verka konstigt, men jag kan ärligt säga att det hjälper. Sitter du fast så hjälper det bara du envist skriver dig ur det. För så småningom kommer ändå glädjen av att utveckla en story att komma till dig. Och där efter är det bara nedförsbacke.
Jag är inte den enda som har skrivit under detta.

På tal om skrivrum...
Jag vill slutligen också berätta om kanske det bästa skrivrummet jag hade. Som jag tyvärr inte kommer att kunna använda igen.
jag åkte upp till Vasa för att delta i Galan 2015 (göra reklam för min egen blogg och ge mina läsare ett ansikte att koppa ihop med bloggen). Dessutom ville jag träffa några vänner som jag inte har sett på evigheter.
Eftersom vi fick rabatt på hotellrum så bodde jag på Sokoshotellet vid Vasa Centrum. Jag kände att jag ville ha det. Rummet var fint och jag hade utsikt över Vasa torg. Det fanns ett skrivbord av trä, en bordslampa som kastade ett varmt sken omkring sig och en kontorsstol med armstöd. Där satte jag mig med min laptop och skrev medan ljud av festande Vasabor hördes upp till mig. Det kändes riktigt lyxigt och mysigt. Och tidigare hade jag gått till alko och köpte en flaska Jameson som jag satt och pimplade på medan jag skrev. Jag tänkte "Jag har ett hotellrum, jag är ensam, jag har en berättelse jag jobbar på... Dags att köpa en flaska whisky, sitta vid fönstret och skriva för att riktigt uppfylla den stereotypiska bilden av en författare!"
Med denna musik till och allt. :D


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar