Förra året skrev jag en skräckberättelse förlagd till en fiktiv stad i Österbotten. I år siktar jag mot stjärnorna och tänker skriva ett rymdäventyr! Jag ska inte kalla det för en Science Fiction-story, för jag kommer antagligen inte att orka vara hur vetenskapligt korrekt som helst. Så jag föredrar termen rymdäventyr. :) En äventyrsberättelse som utspelar sig i rymden helt enkelt.
Precis som förra året så tänker jag ha exakt noll ord skrivna före den första november. Jag har lite anteckningar med namn på karaktärer och planeter, men vi får se hur mycket jag faktiskt använder det. Det jag lärde mig från förra året är att man upptäcker mycket nytt när man själv vandrar genom sin egen berättelse.
Och precis som Michaela så tyckte jag det kunde vara roligt att peta på omslaget. :) Man kan ju alltid drömma att boken skulle se ut så här, eller hur?
Hej jess vad kul! Och vad fint skrivet det där om att vandra genom sin egen berättelse. Lite så är det ju – hur mycket man än planerar. Vi får se till att peppa varandra över målgränsen!
SvaraRaderaYep, det får vi se till! :) Jag är ärligt talat nervös inför Nano samtidigt som jag ser fram emot det. :D Skulle avsky att ge upp på berättelsen efter 20 000 ord eller så. Speciellt då rymdäventyr är en genre jag aldrig har utforskat förr (Fantasy och skräck är jag välbekant med, men inte rymdäventyr :D )
Radera