Ja, hörni, det minns jag inte längre! Fast jag kommer ihåg att jag hade börjat lyssna en del på Rise Against då, så det är väl denna låt.
Life less frightening - Rise Against
Jag brukade förr hålla mig borta från punk, för när någon jag kände påstod att de gillade punk så brukar de oftast prata om det som jag kallar "mall-punk". Det vill säga popmusik som är utklädd till punk, som inte handlar om att stå upp mot "The Man" eller vilja förändra samhället.
Förstås, medan jag blev äldre upptäckte jag bra punk, som ändå stod emot tidens tand som t.ex Ramones. Och kring förra december så upptäckte jag Rise Against och lyssnade på lite av deras musik. Jag älskar hur komplicerad deras musik ändå är i sin enkelhet.
Jag föddes i slutet av 80-talet och växte upp under 90-talet.
Och musik spelades ofta i mitt hem. Mamma hade ofta på radion medan hon stökade, och som jag har sagt tidigare så spelade min syster mycket musik.
Nå, denna låt blev en hit då jag gick på ettan. Så den får duga!
Okej, vad sjutton? De skulder jag bär på mina axlar har inget att göra med musik. Liksom jag har ingen låt som jag associerar med skuld, inget minne av att någon låt spelade medan jag vänstrade eller en låt som har en text om något jag skäms för. Jag antar att de låtar som handlar om sådant jag skulle känna skuld för så märker jag inte för jag känner ju redan skuld för det.
På riktigt, denna måste jag skippa för jag kommer inte på någon sådan låt.
Inte scarborough fair. Jag känner för många typer som köper en akustisk gitarr och försöker vara helt "folkmusik" och skit, så de börjar spela Scarborough Fair. Samma som när unga typer köpte en gitarr back in the day och började lira Smoke on the Water.
Men vad för låtar finns det som jag önskar att jag kunde spela? Och på vilket instrument, för jag skulle vilja lära mig spela gitarr och piano! Och varför inte fiol då jag ändå är i farten? (bara jag kunde komma på någon bra låt som inte är en fiol-cover av en annan låt)
Nå, jag lägger alla låtar jag kommer på sådär på rak arm!
Vi börjar med bas då, eftersom det har jag lirat lite i mitt förflutna. Denna låt:
Tower of Power - Soul with a capital S
Funk är en intressant musikstil. Liksom det är inte alltid så roligt att höra på, men det är skitkul att spela! Kanske man borde samla ihop ett gäng och starta ett funk-projekt?
Ella Fitzgerald - Summertime
På piano har vi en jazzlåt. Jag ska inte påstå att jag lyssnar på för mycket jazz, men ibland gör jag det. Och jag skulle gilla att spela jazz på piano. Screw klassisk musik eller "känsliga ballader"!
Michael Angelo Batio - No boundaries
Låten är pretty much ett enda gitarrsolo, men ska jag lära mig gitarr kan jag lika gärna lära mig briljera och varför inte denna låt?
Som bonus kan jag slänga in trummor med denna video!
När jag var yngre spelade jag mera bas, något jag kind of tappade lite bort under min studietid i Åbo.
Men före det kunde jag spela några låtar, men vi kan ta denna som exempel:
Red Hot chili peppers - Californication
Dock måste jag i ärlighetens namn säga att jag spelade en ganska förenklad version, så nej jag kunde inte den så bra som jag skulle ha önskat. :D
Vi säger väl denna.
Jag vet inte vilket som är roligare, denna låt eller det faktumet att det finns folk som påstår att musik förr i världen minsann inte var orent på något sätt. XD Jag menar dagens popmusik som handlar om att ha sex brukar oftast skriva om det och linda in allt i vackra poetiska termer... Inte denna kvinna!
Lucille Bogan - Shave 'em dry
Jag sätter till några utdrag ur texten här:
I got nipples on my titties, big as the end of my thumb I got somethin' between my legs'll make a dead man come Oh daddy, baby won't you shave 'em dry? Now, draw it out!
Want you to grind me baby, grind me until I cry Say I fucked all night, and all the night before baby And I feel just like I wanna, fuck some more Oh great God daddy
Grind me honey and shave me dry And when you hear me holler baby, want you to shave it dry I got nipples on my titties, big as the end of my thumb Daddy you say that's the kind of 'em you want, and you can make 'em come Oh, daddy shave me dry
Bonusfakta: Vad tror ni Shave 'em dry syftar på? Kanske att hon vill att mannen ska raka pungen? Sanningen är att den termen har många olika betydelser, enligt mina källor betyder det också att hon vill ha vilt sex utan förspel, och tills en del andra saker är torra.
Sheesh, vad munter denhär listan var. Häromdagen var det "En låt jag lyssnar på när jag är ledsen" och nu pratar vi om min begravning!
Måste jag fixa en egen musik-utmaning och försöka övertala några finlandssvenska bloggare att göra? Tror nästan att jag skulle kunna göra ett bättre jobb!
Nå, till saken: Min begravning. Som en kristen man vill jag gärna ha en psalm som handlar om det eviga livet.
Så för allt i världen: INTE "Blott en dag", den är så deprimerande. Gärna något mera muntert som "Ding-dong the witch is dead" :D
Jag brukar också skämta att någon på min begravning måste läsa upp följande rad: "Johan is dead. So is Philip Tattaglia. Barzini. Moe Greene. The heads of all the five families!"
Men utöver det?
Jag är ju ett skräckfan så varför inte ha ett halloween-tema på min begravning? Vi har ju en kista och ett lik, så varför inte spela typ denna låt?
Om jag har hunnit publicera en skräckroman innan jag dör måste någon starta ett rykte att jag hemsöker Bennäs. :D
"Håll er borta från Andersséns gamla hus! När jag gick förbi där en natt såg jag en skugga röra sig förbi fönstren....!"
Bugger off
Förstås, denna kan också spelas på begravningsfesten efteråt, då folk sitter och dricker kaffe och babblar om dittan och dattan. Min personliga hälsning till de sörjande: "Jag är död. Showen är över. Now bugger off!"
Ja, när jag gifter mig... Det är väl i samma universum där jag också är en framgångsrik rockstjärna? ;)
Nåne, men ja, en låt att spela på mitt bröllop... Hmmm... Finns alltid denna.
...Eller låt oss säga att jag på allvar blir gift då...
På riktigt, jag vet inte. Jag har aldrig tänkt så långt. Den tanken känns som om den ligger miljontals ljusår bort.
Dessutom så är de flesta bra låtar jag kommer på inte helt enkelt lämpliga att spela på bröllop! Ta t.ex en lovesong som alla tycks gilla:
Every breath you take Every move you make Every bond you break Every step you take I'll be watching you... osv.
Den handlar om en STALKER. Romantiskt, eller hur??
Eller varför inte en annan romantisk låt som inte alls handlar om hjärtesorg My heart will goo ooon aand oooon....
Eller I wanna lay you down on a bed of Roses, for tonight I sleep on a bed of nails
Eller I would do anything for love... But I won't do that!
Men så att jag ändå ska lägga ett svar på detta, så får det väl bli denna låt.
The Isley Brothers - Shout
Jag skulle önska att mitt bröllop skulle verkligen vara en fest med dans och sånt som är roligt! Så jag antar att denna låt skulle åtminstone få upp NÅGRA av gästerna! Det är inte en person som ska BEGRAVAS, utan ett bröllop!
Och texten är ganska standard "jag är galen i dig". :D
Dessutom gillade jag filmen Animal House.
Sen skiter jag i att den inte kom ut förra året och komponerades av Douchebag DJ Zuzz nummer 32 och har spelats sönder på x3m, haha!
Jag tror inte faktiskt min musikstil ändrar så mycket när jag är ledsen, arg eller lycklig. Förstås lyssnar jag inte på musik som strör salt i såren och gör mig mera deppad, som med Hurt.
Men för sakens skull kan jag säga att åtminstone denna låt fulländade min dag!
Varför denna låt? Låt oss vrida tillbaka klockan.
Jag upptäckte Nocturnal Rites då jag var i tonåren. Och jag tyckte att de var bra då! Senare lyssnade jag mera på dem och blev mera nyfiken då jag märkte att deras sound utvecklades från att vara ett stereotypiskt svenskt Power Metal-band till att vara något mera.
Men så kom The 8th Sin ut 2008. Och sen blev det dödstyst. Man hörde inget mera från dem. Jag har länge trott att de helt enkelt hade lagt av och skitit i att berätta det. Jag menar de är ju inga ungdomar precis.
Sen en dag dyker ovanstående låt upp som rekommenderad video på youtube. Ett frågetecken dyker upp ovanför mitt huvud då jag tror att jag har åtminstone hört allt av detta band. Och så får jag reda på att de släppte skivan Phoenix förra året! Och det gör mig glad. Naturligtvis finns det bättre band som jag föredrar, men detta är ett band jag gärna ser att utvecklas mera och släpper flera skivor!
Som med förra inlägget måste vi måla upp ett scenario så att jag ska kunna svara ordentligt på frågan:
Låt oss säga att det är en fin dag, solen skiner och fåglarna kvittrar, jag har ätit och sovit bra, har träffat mina kära vänner och familj och har en stund för mig själv.
Den tanken som skulle fara genom mitt huvud skulle vara i stil med "Låt oss fira det goda med något roligt!"
Och då är det väl denna låt jag spelar upp.
Katrina & The Waves - Walking on sunshine
Det är en rolig låt! Mera behöver jag väl int säga?
Jaa, ni, vad lyssnar jag på när jag är arg....? Det skulle vara lätt att tro att jag lyssnar då på Carcass eller något annat tungt för att "få utlopp för vreden", som något smartskaft skulle påstå. .
Nu beror det förstås på varför jag är arg. Jag menar jag kan ha en dålig dag då jag har ätit och sovit dåligt och vara arg för det. Jag kan vara arg på någon som har gjort mig orätt.
Jag kan också vara arg på mig själv för att jag har klåpat.
Jag kan vara arg på "denna värld" och dess orättvisor.
Så orsakerna kan variera och därför finns det inte ett definitivt svar. För när jag är arg brukar jag helst söka mig till musik som tröstar eller håller med mig, om det är berättigat.
Fast det är inte heller något jag tänker på. Ibland har jag faktiskt lyssnat på GLAD musik då jag är arg, så att jag ska lugna ner mig, för jag vill ju inte vara arg! Jag tror inte att man ska trycka ner sina känslor, men jag tror inte heller på att man ska göra ett brinnande inferno av en tändsticka.
Men låt oss ta senaste gång jag riktigt rasade, vad lyssnade jag då på?
John Lennon- Let it be
Det var en period i januari då jag var utled på allt. Jag hade fortfarande inget jobb, inga av företagen hörde av sig, våra politiker ville göra mitt liv hårdare, facebook svämmade över av goda nyheter hos andra och jag var sjuk i flunsa. Jag kände mig så arg, för jag kände mig så misslyckad. 30 år och det enda jag hade att visa upp för det var några halvfärdiga utkast till science fiction och fantasy-berättelser.
Någonstans i Livets Lotteri hade jag blivit snuvad på konfekten! Det var inte rättvist! (Förstås, fråga Syrien om de skulle hålla med mig, am I right?)
Då fann jag faktiskt tröst hos denna låt som The Beatles gjorde. Den har oftast förknippats med John Lennons mamma, som sa det till .
Iallafall, det jag tog från låten var så enkelt som rådet "låt det vara". Det är tungt, det är tragiskt, men låt det vara och grubbla inte på det. Jag kan ändå inte göra mer än vad jag redan håller på med. "There'll be an answer", det är något som jag tror på själv. Att senast i nästa liv lär jag väl få reda på allt, om jag inte är uppmärksam på detta liv.
Tänk om jag hade en egen radioshow? Det är väl antagligen i samma universum som Sipilä har lärt sig att pengar inte är allt här i världen och Timo Soini får på julnatten besök av Veikko Vennamos spöke.
Då skulle jag spela mycket olika sorters musik. Jag skulle naturligtvis har en kväll för det vanliga (pop, rock, metal) men också en kväll för soundtracks, en för jazz, en för funk osv... Liksom jag skulle ta det som en uppgift att spela upp okänd musik för mina lyssnare. Jag kommer och tänka på en dialog från filmen Airheads, där ett beväpnat rockband har intagit en radiostation och tagit cheferna till gisslan. "If they are so great, how come they are not topping the charts, babe?" "Because you never play them, babe...."
Så jag antar att detta är antagligen de mest konstiga låtarna jag ändå skulle lägga upp.
Material - Seven souls
Denna låt är tillräckligt intressant så jag skulle våga spela upp den i en radiostation och tillräckligt weird att det skulle bli intressant. Jag älskar det funkiga basljudet och trummandet. Och som en religionsvetare är jag naturligtvis intresserad av texten (som är skriven av William S Burroughs, ifall någon är intresserad.
Enigma - Beyond the invisible
Samma som ovan: Tillräckligt weird för att det ska vara intressant.
Gil Scott-Heron - The revolution will not be televised
Jag gillar det funkiga basljudet i denna låt. Och flöjten.
Sedan tycker jag också det är intressant ur ett historiskt perspektiv, då denna låt en tid blev en kampsång för Svarta Pantrarna.
Redbone - Come and get your love
Detta är inte den mest konstiga låten jag kan komma på, men so what, jag skulle ändå spela låten. Den gör mig på gott humör och jag tycker mera glädje behövs i världen som redan plågas av deppiga popartister
David Arkenstone - Below the Ocean
Skulle väl antagligen ha detta som slutkläm på showen innan jag stänger av för natten. Något ambient, något avslappnande.
Så ja, där har vi det, om jag skulle ha en egen radioshow.
Firehouse - Rock you tonight
och
framför allt
Dokken - Alone Again
Jag klimpade ihop dessa två, för de faller kind of under samma paraply: Rockband från 80-talet som ingen minns! För att ingen spelar dem på radio! Borde jag prova skicka in till Önska någon gång och säga åt dem att köra ett Dokken-marathon? För speciellt Dokken upplever jag att är ett underskattat band som gjorde en massa bra musik. Men de blev "cockblocked" på grund av Poison och Mötley Crüe. Så var fallet för många glamrock band på 80-talet, vilket tyvärr gjorde att genren inte kom in så långt på 90-talet.
Det dök upp ett Mötley Crue och snart dök det upp tio Mötley Crue-kopior. Och senare dök det upp kopior av kopiorna.
Men somliga av dessa kopior var ändå helt bra.... Så jag antar att denna stil kunde kallas "80-talsband som blev cockblocked" :D
Street Talk - Hare and Hound
Nej, detta är inte alls samma som ovanstående. För det första är detta album från 2004. För det andra är inte detta glamrock, jag har då inte sett något av dessa band ens spela live.
För det tredje kallas denna stil för Album-oriented rock. (AOR) Lägg märke till det rena ljudet och arrangemanget. Tänk er helt enkelt att några studiomusiker vill spela rock, inga ungdomar som vill bli nästa David Lee Roth.
Men ja... "You say tomato, I say tomato", inte har det SÅ många andra skillnader annars rent musikaliskt.
Jag rekommenderar Street Talk och deras album "Restoration". Den hade jag att cirkulera när jag skrev S/S Mayflower.
På grund av låtar som dessa, så håller jag mig så långt borta från radio som möjligt. Det känns som att för varje halvbra låt så finns det tjugo stycken som är rent ut sagt skit.
Så vad finns det för låt då som jag associerar med radio? Förutom sommarplågan som pumpas ut i den blinda tron att den stora massan faktiskt GILLAR den låten?
Mamba- Valokuvia
Denna låt associerar jag med uteserveringar där någon har lagt på radio Iskelmä. 20-något år och denna låt cirkulerar fortfarande!
Och det är väl de enda gångerna jag hör på radio, då jag väntar på bussen eller tar en kall öl på en uteservering och ägarna vill höra på FINSK musik, från FINLAND.
Jag har alltid gillat klassisk rock. När jag var en liten pojk och hörde detta så blev det min favoritlåt väldigt snabbt. Och jag tycker fortfarande att låten är ett bra musikaliskt stycke! Jag avskyr inte denna låt så mycket som jag skulle kunna!
Sen började alla mina vänner i skolan spela elgitarr....
I något skede blev det populärt bland pojkarna att skaffa en elgitarr och börja spela. Antagligen på grund av den seglivade myten att "brudar älskar gitarrister". Det förvånar mig inte att av alla vänner jag känner som började spela gitarr så är det kanske två eller tre som fortfarande spelar, resten höll på i ett halvår innan de tröttnade.
Och denna låt, tillsammans med Paranoid av Black Sabbath var bland de två första låtarna alla lärde sig! Det är en lätt låt, riffet är lätt att lära sig och om man inte försöker spela solot utan nöjer sig med detdär förbannade riffet så blir man en Rock-gud snabbare!
Det betydde att så fort vi satt i musiktimman och någon plockade upp gitarren så för att show off började denne unge Yngwie Malmsteen köra dedär tonerna.
Om vi hade bandövning i någons lokal och någon gäst ville show off sina skills, gissa vilken låt som de började hamra på? "Tön-tön-töööön, töön-töön-tödööö...!!"
Därför förknippar jag denna låt bara med finniga tonåringar som på ett billigt sätt vill bli av med oskulden genom en sådan ädel hobby som att spela gitarr! Inget om att bli bättre musikaliskt eller skapa något nytt.
En till skam med denna låt är att Deep Purple annars är ett genuint bra band! Jag gillar denna låt på grund av basgången, men ingen har ju hört den för alla känner till "Töön-töön-tööö!!"
Jag säger ofta att "detta var svårt". Nå, detta var på riktigt skitsvårt! För hur beskriver man mig? Jag vet ju inte ens själv hur jag ska beskriva mig och frågar man några personer att beskriva mig så antar jag att kommentarer varierar mellan "en rolig typ", "en ångande sexbomb" till "ett ångande rövhål" och "Vem är han?"
Jag hade först tänkt försöka fixa en slags playlist för att göra det enkelt, men redan det var svårt. Vi människor är ju väldigt komplexa varelser, varför skulle jag vara ett undantag?
Ni får ändå några låtar som jag antar att kunde användas som "min theme-song". Om ni inte kommer på någon bättre. :D
Blind Guardian - The Bard's Song
In my thoughts and in my dreams They're always in my mind These songs of hobbits, dwarfs and men And elves Come close your eyes You can see them too
Jag tänker att det säger några saker om hur jag förhåller mig till mitt skrivande: jag är i första hand mest intresserad av att berätta historier. Jag är inte intresserad av att vara en poetisk jätte eller någon som skriver allvarliga böcker om sociala frågor (de tenderar att smyga sig in i mitt arbete ändå, tro det eller ej), jag vill bara berätta historier.
Patti LaBelle - Stir it up
Jag är en allt eller inget-person. Antingen brinner jag totalt för något, om det är ett förhållande, ett arbete, något jag skriver på eller om jag ser fram emot att prova ett nytt recept. Här summerar Patti LaBelle ihop den känslan bra, hur man bara måste släppa allt det övriga tråkiga och skrida till verket.
Gustav Holst - Jupiter
Jag antar att detta stycke får fylla ut resten, för här finns en massa annat, en del glädje, en del spänning, en del annat... Sådant som jag antar att också finns inne i min melon.
Sen finns förstås DENNA låt som också beskriver en del av mig... Antar jag.
Vad kan jag säga, jag försökte. Sori att jag inte kunde bidra med ett bättre inlägg. :D
Jaa, ni.... Jag har ju under många år gått under titeln metalhead (mitt långa hår brukar vara en ledtråd), så här kommer en låt jag älskar som inte alls är metal.
För detta faller lite under samma kategori som "guilty pleasure", tycker jag.
Cameo - Word up!
Jag gillar denna låt, jag gillar det funkiga basljudet! Och om ingen förväntar sig att jag skulle gilla det så tja.... Sorry nu bara, detta var det bästa jag kunde göra nu.
Ni vet dedär låtarna som du är medveten om att är hemskt impopulära, men du gillar dem ändå? Och du skäms lite för att erkänna att du gillar dem?
Det är per definitionen en guilty pleasure-låt.
Så här kommer inte EN, utan TVÅ låtar som jag gillar!
Haddaway - What is love
Det är två saker som är så komiskt med låten: hur 90-talskt tuggummipop låten är och så detta klipp! och handen på hjärtat, den är inte SÅ dålig ändå när man tänker på vad annat som kom ut under det årtiondet som var skit!
Rick Astley - Never gonna give you up
Okej, innan någon stönar högt och hostar "Rick roll" så ska jag säga åt er att bara LYSSNA genom hela låten och sedan säg att ni åtminstone inte blev på bättre humör? :D Jag menar den är goofy, ja, men på ett väldigt roligt sätt! Nej, "goofy" är inte rätt ord, den är helt enkelt "rolig".
Science Fiction-författaren Theodore Sturgeon brukar säga att "90 procent av allt är skräp".
Det skulle jag påstå att är sant, det finns mycket skräp där ute.
Tänkte jag skulle låta smart, här är en låt från ett band jag önskar kunde försvinna.
Och detta var svårt, för jag lyssnar ju inte på musik jag avskyr! Vem tusan gör det? Oftast när jag hör en låt jag avskyr så råkar den komma på i radio eller sånt, som med t.ex Sommaren e korTTTTT....
The Black Eyed Peas - The Time (dirty bit)
också känd som "låten som har samplat "I've had the time of my life".
Jag har inga problem med hjärndöd partymusik, men vad fan.... Det är skillnad på hjärndöd och sådant som gör så att ens hjärna går över på minus och man blir inte ens en apa, bara en konstig amöba som inte ännu har krupit upp ur havet.
Jag kan inte ens få ner så pass mycket alkohol att detta skräp blir bra. Jag har hört om Beer-goggles, men inte Music-goggles. Att vara på en fest där detta spelas är som att någon skulle ha vridit på den trasiga fläkten på högre hastighet, så allt som är kvar är något bakgrundsljud som måste finnas där.
Jag har aldrig gillat något som Black Eyed Peas har gjort. Inte denna, inte my humps, inte vad sjutton detta är, eller detta, eller detta. Det får mig inte i feststämning, jag får bara lust att gå ut på tobakspaus, trots att jag inte röker.
FÖRSÖK sälja Black Eyed Peas till mig och säg att de är bra! I dare you, I double-dare you motherfucker!
Har jag inte svarat på detta redan? I detta inlägg? Nå, här kommer några till!
Running Wild - When time runs out
Jag skulle egentligen vilja sätta upp en hel Running Wild-playlist för jag gillar väldigt många av deras låtar. Jag gillar deras förmåga att sätta ihop kickass-låtar med egentligen relativt lätta medel. I denna låt tycker jag se ett exempel på det, det samma gamla riffet som mjölkas nu som då. Och fortfarande är det awesome! Och visst är inte Running Wild det enda bandet som gör det, tvärtom så är det väldigt vanligt att ett heavy metal-band har ett riff som mjölkas. Precis som i blues, som är en förfader till Heavy Metal.
Def Leppard - Hysteria
I allmänhet skulle jag rekommendera hela Hysteria-albumet! Det finns väldigt få dåliga tracks på det albumet. Men lyssna inte bara på mig, utan ta följande fakta till er: Om ni plockar upp ett "Best of Def Leppard"-album så är antingen halva eller hela Hysteria-albumet med!
Jag valde antingen mellan denna låt eller Superheroes. Jag skaffade deras album Rocket Ride när jag gick i gymnasiet. Jag gillade deras snabba stil och deras rock-attityd, samtidigt som de hade inga problem med att skoja om sig själva, vilket märks i t.ex denna låt.
Avantasia - Lost in Space
Strax efter att jag hade lyssnat igenom Rocket Ride så fick jag reda på att sångaren och den primära låtskrivaren i Edguy, Tobias Sammet, hade ett sidprojekt. Det hette Avantasia och beskrivs bäst som "metal-opera", fast jag undrar om det inte bara var sant för de två första albumen...
Och de hade nyligen kommit ut med ett koncept-album som hette The Scarecrow. Det albumet är fortfarande ett av mina favoritalbum. Låten ovanför är från det albumet, men jag skulle också vilja lyfta fram denna låt och denna låt.
Och andra kickass-låtar av Avantasia i allmänhet som jag skulle vilja lyfta fram är denna, denna, denna och denna.
I övrigt så kan jag säga att visst finns det nyans skillnader mellan Avantasias och Edguys musik. Edguys musik försöker vara rock/metal medan Avantasia försöker vara större och mera teatralisk. Som ett exempel på detta så tänker jag på denna låt. Det har ett mäktigare sound än om det hade varit en Edguy-låt, trots att Edguy har på sina senare album blandat in mera orkestrar, men det låter ändå rätt lika. Det betyder inte att Edguy skulle vara sämre, men det är värt att poängtera ut.
För övrigt så är Tobias fortfarande aktiv som sjutton med sina projekt! Edguys tre senaste skivor kom ut 2014, 2011 och 2008. Avantasias tre senaste album kom ut 2016, 2013 och så kom det ut TVÅ Avantasia-album 2010! Om jag någon gång får tillfälle ska jag fråga honom om han ens sover?
Sådär ja! Nu får det vara nog för denna gång, nu har ni fått en hel del musik att lyssna på!
