Night of the Demon

 

Ikväll på Yle Teema kom en klassisk skräckfilm, som jag har velat se en tid men antingen inte tagit mig tid för det eller så har jag inte hittat den.
Filmen hette Night of the Demon och kom ut 1957. Kortfattat ska jag säga att det är brittisk svartvit skräck då det är som bäst.

Handling
Den skeptiske John Holden, doktor i psykologi, anländer till London för att delta i ett parapsykologiskt symposium vars syfte är att avslöja en satanistisk sektledare som en lögnare, en farlig man och/eller galenpanna. John blir inbjuden till att besöka denne sektledare som önskar att symposiet ska dras tillbaka. John går inte med på det, vilket resulterar i att sektledaren slänger en förbannelse över honom. Den 28:e den månaden, dvs om några dagar, kommer John att dö.
Något John naturligtvis inte tror på...

Om filmen
Berättelsen är baserad på novellen Casting the Runes av M.R James. Jag har inte själv läst det, men M.R James ligger på min läslista.
Det jag alltid har gillat med svartvita filmer i allmänhet är när regissören förstår att använda sig av skuggor och starka kontraster. Det lyckas regissören med väldigt bra i denna film, vilket bidrar till att stämningen är väldigt mörk och hotfull.

En annan faktor jag gillar är när en specifik demon diskuteras mellan John och några andra universitetspersoner. John frågar om beskrivningar och ljud som demonen antagligen ska göra. Personerna lägger fram att det är både en brittisk folksång som ska handla om djävulen OCH en indisk ton som ska frammana en demon. Beskrivningen dras också mellan hebreiska demoner, grekiska demoner, kinesiska och hinduiska monster osv. Vilket skulle tyda på att det alltid har rört sig om samma demon.
Det jag gillar med detta är att det får mig att tänka på Lovecrafts Cthulhu-mythos. Där det kommer fram att en massa andra kulturer har tillbett Cthulhu genom tidsåldrarna.

Ett stort minus för mig är helt enkelt att vi får se monstret. Och varför är det ett minus? Delvis för att det skulle ha varit mera kusligt om vi inte skulle ha sett exakt hur monstret såg ut, bara fått aningar. För det andra: för att monstret ser uppenbart förfalskat ut! Det ser snyggt ut på avstånd, då vi ser lite av det, men när kameran har filmat en closeup av det så suckade jag besviket. Varför gjorde regissören så? Han hade ju en bra film på gång! Nå, på internet hittade jag svaret: det var studion som ville ha en closeup av monstret och tydligen filmades detta utan att regissören visste om det eller ens samtyckte till det.

Betyg
Night of the Demon är en skräckklassiker som bör ses! Är du ett skräckfan som vill utforska lite filmhistoria så rekommenderar jag denna film!

Plan 9 from Outer Space

Den första "sämsta filmen" gick helt bra att se på.
Undrar nu om nästa är sämre? Enligt en del listor är den det. Den gjordes av Ed Wood, som har kallats den sämsta filmregissören någonsin. Den kom ut 1959.
Detta är Plan 9 from Outer Space!

Handling
 Ett gäng utomjordingar har förutspått att mänskligheten kommer att utveckla en bomb så kraftig att den kommer att förstöra hela universum. Men hur varnar utomjordingarna mänskligheten? Människorna kommer inte att lyssna på dem! Som tur är har utomjordingarna en väldigt enkel lösning: Starta Plan 9! Den planen går ut på att återuppväcka de nyligen döda.

Vampira!

 När mänskligheten har sett vad utomjordingarna kan göra, då tänker utomjordingarna ge sitt meddelande. Och om inte mänskligheten lyssnar denna gång så kommer hela arten att utrotas!

Mitt i allt detta finner vi våra hjältar: detektiven Daniel Clay och hans gäng samt piloten Jeff Trent. De ska utreda några mord som har hänt vid en gravgård och ramlar in i detta mysterium.

Om filmen:
Oj oj oj.... Det finns så mycket att säga om den rent tekniskt.

Bela Lugosi....

För det första så var Ed Wood och hans vänner utfattiga. Därför användes mycket stock footage, musik och material som han hade filmat tidigare till att göra denna film. Därför finns det t.ex en scen där en bilist försöker köra ifrån bakgården mitt i natten. Han ser över axeln och märker att Bela Lugosi jagar honom i klart dagsljus! Sen är det natt igen.
Helt enkelt för att scenen med Bela hade Ed filmat till ett projekt film som skulle heta Tomb of the Vampire. 

"Kändisarna" som medverkade i denna film var skräcklegenden Bela Lugosi, brottaren Tor Johnson och den före detta TV-personligheten Maila Nurmi (känd som Vampira, hennes fars staty finns att  beskåda i Åbo).

och "Bela Lugosi"

De gav sitt bästa, antar jag?
En fascinerande detalj med hela filmen var att Ed Wood ofta tog bara en tagning. Därför finns det t.ex en scen där en skådespelare st-st-stammar fram sin replik, eller välter omkull en gravsten så man ser att det är styrox.

Det kanske mest fascinerande med filmen är Bela Lugosi. För er som inte vet vem han var, så det var han som spelade Dracula. Vilken Dracula? Den kändaste Dracula från 1930-talet! Men vid denna tid var han en B-kändis som inte fick bättre roller än detta.
Han dog under inspelningen, tragiskt nog.

Tor Johnson!

Så vad gör Ed Wood i denna situation? Han hittar sin flickväns kiropraktör och upptäcker att från näsan uppåt ser han exakt ut som Bela! Lösningen är solklar: I de scener som inte ännu har blivit filmade med Bela Lugosi så låter Ed kiropraktören gå omkring med ena armen framför ansiktet! Då ser han (tydligen) exakt ut som Bela!

Betyg
 En kalkonfilm utan tvekan! Men åtminstone händer det något här. Det stora problemet med många filmer är att de helt enkelt är tråkiga. I Cat-Women of the Moon t.ex så hände väldigt mycket off-screen vilket gjorde att hela filmen kändes halvfärdig. I denna film har vi ändå tappra försök till att göra science fiction-skräck. Visst har denna film en massa fel här och där. Men samtidigt kan jag förlåta det om jag tänker på att denna film gjordes av en man med de verktyg han hade till sitt förfogande.
Skulle denna film vara den sämsta som har gjorts?
Nä. Det är inte den sämsta filmen som gjorts enligt mitt tycke. För att Plan 9 ska få den titeln så skulle den vara tråkig och halvfärdig. Manos: The Hands of Fate var tråkig eftersom den filmen bestod mest av dialoger och halvassiga "skrämmande" scener utan försök att vara skrämmande.
Plan 9 from Outer Space är inte tråkig. Den lyckades underhålla mig i all sin dålighet.

Så vad ska jag ge den för betyg? Jag skulle ge den en femma. Den är inte för alla och jag förstår folk som skulle hata den passionerat. Men för oss filmsnobbar som har dykt över till "den mera obskyra sidan" av filmvärlden så är den väldigt harmlös.

The Fly

 Jag älskar bibliotek.
Vid Åbo stadsbibliotek kan man låna filmer. Och deras filmhylla har en massa intressanta filmer. Bland andra science fiction-klassikern The Fly från 1958.

Handling
Forskaren Andre Delambre hittas död i en press. Hans bror Francois försöker lösa mordet. Och han får slutligen ett erkännande av Francois fru Helene. Hon berättar allt vad som hände stackars Andre....
Forskaren Andre Delambre har kommit på hur man teleporterar föremål. Han har lyckats teleportera askfat och andra föremål från punkt A till punkt B. Men han har inte ännu testat på en människa....
En morgon har han låst in sig i sitt arbetsrum. Han vill inte träffa någon och när hans fru kommer in med middag till honom så håller han sitt ansikte skyddat. Han berättar i ett brev han har skrivit att han försökte teleportera sig själv, men att en fluga kom med i teleportenrn. DDet har deformerat honom och gjort honom till en människo-flug-hybrid. Han har en klo på den ena handen och hans huvud är helt som en flugas.
Hans stackars fru försöker hjälpa honom. Hon försöker fånga flugan som flög in tillsammans med honom i maskinen. Hon försöker också stötta Andre som påstår att hans tankeförmåga förvärras ju längre tiden går.

Om filmen
Den är ganska sorglig. Jag tyckte på riktigt synd om flug-Andre och hans fru. De kämpade båda emot odds som båda vet att inte kommer att lyckas. Jag gillar det faktumet att Andre inte blev till ett 100 % monster. Han försöker fortfarande kommunicera med Helene med de få medel han kan. Slutet är bara sorgligt, men lyckas ändå undvika misärporr-träsket.
Berättelsen känns väldigt Lovecraftisk. Speciellt flugmänniskans öde och fru Delambres öde.
Jag skulle våga påstå att en av filmens styrkor är att det används väldigt lite musik. Jämför man med idag så finns det väldigt många scener som är helt tysta. De bidrar till den kusliga stämningen.

Filmen fick två uppföljare, Return of the Fly och Curse of the Fly. Den har också blivit omgjord på 80-talet av David Cronnenberg med Jeff Goldblum i huvudrollen.

Betyg
De gör inte filmer som denna längre. Den har en väldigt enkel premiss (som för visso kunde kortas ner några minuter) och trovärdiga karaktärer som reagerar på ett trovärdigt sätt. Det är en skräckhistoria men samtidigt finns frågan hur långt du skulle gå för personen du älskar. När prästen säger "I nöd och lust", "Tills döden skiljer er åt", var du ärlig när du svarade "Ja"?
Jag ger filmen en stark 8:a! Och rekommenderar den till skräckfans och fans av gammal sci-fi.

Them!

Under kalla kriget levde många människor i rädsla för bomben. Man hade redan föreställt sig alla möjliga skrämmande scenarion som skulle kunna hända ifall en atombomb exploderade över Amerika.Detta var också en tid då man delvis älskade vetenskapliga framsteg, men också frågade sig om det var bra att man experimenterade med naturen. Det gjordes en del science fiction-filmer som handlade om vetenskapliga experiment som gick dåligt under denna era, som The Fly, Tarantula och för att inte tala om Godzilla.

Dagens film är en riktig klassiker bland science fiction-filmer. Den har paroderats ett antal gånger och refereras fortfarande till science fiction. När man pratar om 50-tals science fiction så brukar denna film från 1954 komma upp.
Filmen heter Them!

Handling
 I New Mexico-öknen hittar poliskonstapel Ben Peterson och hans partner en ensam flicka som går längsmed vägkanten. Hon är i chocktillstånd och vägrar prata. Något har skrämt livet ur den stackars filckan...
Inte så långt från platsen där de hittade henne finns en husvagn som är övergiven och det finns tecken på strid. Polisen hittar också lik på platsen som är täckta med någon konstig syra. Så småningom visar det sig att gigantiska myror har anfallit husvagnen och dödat invånarna! Och det är bara början.... Efter en tid börjar myrorna anfalla lokalbefolkningen. FBI och armén kopplas in på fallet för att hitta myrornas bo. Samtidigt pratar en forskare om en teori kring varifrån myrorna kom. 1945 så provsprängde man atombomber ute i New Mexico-öknen. Radioaktiviteten kan helt enkelt ha muterat myrorna så de blir gigantiska.
De lyckas leta reda på boet och förstör det men gör också en hemsk upptäckt: Två drottningmyror har redan kläckts och har försvunnit för att etablera nya kolonier! Hoppas inte de har hunnit kläcka flera drottningar.....

Om filmen
Det jag gillar med denna film är hur länge den bygger upp. Den är en och en halv timme lång och vi ser myrorna först en 27 minuter in i filmen. Före det hör vi bara konstiga ljud och vi vet att något är hemskt när flickan slutligen vaknar ur sin chock och skriker gällt "THEM! THEM! THEM!"

Myrorna är tyvärr inte speciellt bra gjorda. De är mekaniska och det syns. Vid min familjs villa finns en myrstack. Jag brukade ibland studera dem när jag var liten och myror rör sig helt enkelt inte så stelt och mekaniskt som de gör i filmen. Men man kan inte få allt.

Vetenskapen i denna science fiction film är förstås löjlig. På riktigt, gigantiska myror? Men samtidigt har denna film en väldigt lättsam stämning. Atombomben är dålig, myrorna äter upp människorna och amerikanska armén kan lösa alla problem, bara man kavlar upp ärmarna och sätter igång!
Min favoritkaraktär i filmen är Harold Medford. Han är den gamla professorn som kläcker teorin om myrornas ursprung. Han är ganska ivrig, men samtidigt bekymrad. Han är klipsk samtidigt som han är ganska tankspridd ibland. Tyvärr så är han den enda karaktären som har några karaktärsdrag att prata om, resten än mer eller mindre platta. Sergeant Peterson är en typisk amerikansk alfaman och professorns dotter är en typisk smart men "kvinna i nöd".

Betyg
Det som håller upp denna film är helt enkelt stämningen. Det finns inga onda karaktärer på det sättet och alla problem kan lösas med att amerikanska armén dundrar in och spränger lite!
Fast när det kommer till "sci-fi monsterfilmer" från denna era så är fortfarande Tarantula min favorit. Monstret är bättre gjord och karaktärerna är mera välutvecklade. Dessutom blev inte Tarantula tråkig. Them! kan dra ut lite på vissa ställen.
Denna film får 4 av 10 mosade myror. Jag rekommenderar att ni ser den om ni vill se en halv milstolpe inom science fiction-film.
Men för att få en bättre filmupplevelse så skulle jag rekommendera Tarantula.

El Santo vs Las Mujeres Vampiro

 Handling
I nådens år 1963 vaknar vampyrkvinnorna i Mexiko. De har blivit befallna av sin herre, den Mörke, att leta reda på en kvinna. De ska göra henne till överhuvud för Vampyrkvinnornas mörka orden så att den gamla ledaren kan åka till Helvetet för att vara tillsammans med Satan.
En professor blir orolig för sin dotter. Han har gjort en upptäckt i en gammal textrulle. Vampyrkvinnorna kommer efter tvåhundra år att leta reda på avkomman till hans anfader och kidnappa dennes dotter. När hon blir 21 år så blir hon invigd i Vampyrkvinnornas orden.
Professorn kontaktar sin vän den mexikanska luchadoren och folkhjälten El Santo. El Santo tar på sig uppdraget att skydda professorns dotter mot vampyrkvinnorna. Men trots detta blir hon kidnappad efter många om och men och förd till vampyrkvinnornas näste.
Så vår orädde hjälte måste ta sig dit och stoppa den mörka ritualen från att äga rum.
Men han blir tillfångatagen och fastbunden. Vampyrkvinnorna tänker ta reda på vem han är genom att ta av honom masken!
Men då lyser solljuset in genom fönstret och dödar Santos kidnappare. Han tar en fackla och springer ner till källaren där han får reda på att vampyrkvinnorna försöker gömma sig i sina kistor. Han öppnar dem och sätter eld på kvinnorna.
Han för dottern tillbaka till professorn innan han ger sig av. Dottern frågar vem Santo är och pappan ger världens cheesigaste tal:
"Det är hans hemlighet. Det tror jag inte vi kommer att få reda på. Men en sak lovar jag dig min kära: i denna tidsålder då det finns människor som försöker förstöra oss så är El Santo ett exempel på män som slåss mot ondska och tjänar rättvisa!"

Lucha-vad?
Några korta ord om vad en luchador är för något. Det är en maskerade brottare inom Lucha Libre ("Fribrottning"). Det är ungefär samma som amerikansk fake-wrestling, bara att brottarnas anonymitet spelar en större roll i den mexikanska ringen. Om t.ex en luchador förlorar sin mask så är det lika illa som om luchadoren skulle ha dött för karaktären är inte längre anonym. Därför är det en så stor grej när vampyrkvinnorna vill ta av honom masken.
Luchadores är väldigt kända i Mexiko, de är som superhjältar. Så därför är det inte konstigt att de fick filmer i slutet av 50 och så gott som hela 60-talet.
Jag har sett två luchadores slåss i finsk wrestling. Det var en intressant syn.

Tankar om filmen
Den är väldigt fascinerande, för den har alla element för att vara en typisk skräckfilm. Vampyrkvinnorna t.ex skulle ha varit väldigt lätta att göra "tounge-in-cheek". Det skulle vara jättelätt att göra dem till sexiga lättklädda kvinnor som inte alls är skrämmande. Men denna film gör dom ganska skrämmande på några plan. Skulle man klippa bort El Santo och bara göra filmen att heta "Vampyrkvinnorna" så skulle det kaaanske kunna vara en intressant skräckfilm.
är inte gjorda att vara automatiskt heta, utan de är ganska kusliga och hemskt fula ända tills de dricker blod från människor.

Jag gillar hur de hanterar karaktären El Santo. Det är lite som en mexikansk superhjälte. Och varför inte? Han har redan en mask och en mantel och han var väldigt populär bland barnen i Mexiko.
Varför gjorde inte amerikanerna likadant? Hur coolt skulle det inte ha varit om t.ex Hulk Hogan skulle ha fått en egen film där han faktiskt spelar brottaren Hulk Hogan som ska rädda världen? Det finns filmer där Hogan spelar, jo, men inte som Hulk Hogan utan han har alltid varit någon annan karaktär.
Eller varför inte en "origin story" till Ultimate Warrior eller The Undertaker?

Filmen har väldigt lite El Santo vilket jag tyckte var en besvikelse. Jag hade förväntat mig att El Santo en halvtimme inne i filmen söka reda på vampyrkvinnornas näste och leverera en massa smärta. En timme in i filmen har El Santo slagits i ringen mot en annan brottare två gånger och haft några diskussioner. Vad är detta, ett teparty? Filmen blir riktigt bra i den sista kvarten då El Santo äntligen kommer till vampyrkvinnornas näste. Det var det jag trodde skulle hända tidigare!

Betyg
Den får 4 av 10. Den är en ölfilm, men farligt nära till att inte vara det. Det som drar ner betyget är hur lite El Santo som finns i denna film. Tänk er att ni skulle se en Batman-film som har väldigt lite Batman, där han endast dyker upp i slutet av filmen. Jag kan rekommendera den om du vill se något störtlöjligt.
Jag såg en dubbad version för originalet går på spanska.

Är du en slösare är du nazist! Eller "The Spirit of '43"

Året är 1943. Invasionen av Europa är i full gång. De amerikanska fabrikerna håller på dag och natt med att tillverka vapen och kanonskott att sänka nazisterna med. Det kostar oerhört mycket, men det är ett maskineri som inte får stanna. Folk måste betala skatt för att kunna driva fabrikerna. De behöver påminna allmänheten om att det är skatterna som driver fabrikerna, det är skatterna som betalar för allt krigsmaterial, det är skatterna som vinner kriget!
Hur får man detta meddelande fram till den amerikanska befolkningen?
Genom att ha Kalle Anka att berätta det förstås!

Handling
Hemma i USA har Kalle Anka arbetat och tjänat in lite pengar. Han funderar vad han ska göra med det. Han möter två olika personligheter: Den ene ankan är en skotsk anka som bär kilt och frågar Kalle om han inte tänker spara sina pengar till att betala skatterna med. Kalle är helt säker på det, tills han möter på nästa personlighet: en skum typ i en kostym som vill få Kalle att använda pengarna på en nattklubb istället. Den skotske ankan påminner Kalle om att hans skattdagar kommer att komma, och då är det bäst han betalar. (På den tiden så betalade arbetarna skatt skilt var tredje månad, medan idag dras skatten direkt av lönen).

Dessa två ankor börjar slutligen ha dragkamp om Kalle, vilket slutar med att de kraschar åt varsitt håll och visar sin sanna natur: Väggen bakom den skotske ankan brister och visar den amerikanska flaggan. Dörrarna till natklubben dit den kostymklädde ankan kraschar föreställer en swastika. Med denna insikt så väljer Kalle att sätta sina pengar på skatt istället.

En berättarröst fortsätter med att berätta varför det är viktigt att betala skatter. Ett ganska långt tal om hur skatterna kommer att hålla demokratin vid liv och hur skatterna kommer att krossa axelmakterna. Hur fabrikerna tillverkar en massa olika vapen att användas i kriget. Därför är skatterna så höga och därför är det viktigt att skatterna betalas!

Om filmen
Det jag tycker är så komiskt med denna film är hur svartvit syn berättaren har på världen. Han säger sådana rader som "Everytime you spend a dollar on something you don't need, is a dollar spent to help the axis!"
 YIPES! Jag skäms så mycket för att jag åt ute häromdagen!
"What will you do? Spend for the axis or save for taxes?"
Med andra ord: Om du inte betalar dina skatter är du en hemsk gudlös nazist!
"Taxes will bury the axis!"
Det är DÄRFÖR kriget blev vunnet! För att folk betalade skatt! Medan nazisterna INTE gjorde det!

Jag hade inte lika roligt åt denna film som In der Fuehrers face. Det känns knepigt att ett sånt allvarligt tema som skatterna och kriget ska tacklas av Kalle Anka. Men på den tiden ansågs inte Kalle Anka heller vara något uteslutande för barn. Det räcker med att ni kollar en samling gamla kalle anka serier från den tiden så märker ni så småningom att det finns en rad skämt som man inte i dagens läge skulle våga visa åt barn.

Se den för all del! Den är en ganska rolig utdaterad propaganda-film!
Samtidigt är det en del av filmhistoria. Jag anser att sånt är intressant att ta en närmare titt på, hur man propagerade för olika saker förr i tiden. Den är i public domain, vilket betyder att den finns här nere att se lagligt.

Le Voyage dans la Lune (eller "A trip to The Moon")

Nu pratar vi gamla filmer här. Det slår mig fortfarande som osannolikt att denna stumfilm är 113 år gammal. Den kom ut 1902 och handlar helt enkelt om människans första resa till månen. Den kom ut före första världskriget. Den kom ut fjorton år efter att sydstaterna hade förlorat amerikanska inbördeskriget. Frank L Baum publicerade Trollkarlen från Oz två år före denna film. Fyra år före denna film hade H.G Wells publicerat War of the Worlds.
Ganska fascinerande att tänka att ingen av dessa människor lever mera idag, det de såg då och hur de såg på film som ett medium.

Handling
Ett sällskap har byggt en rymdkanon och skickar iväg en expedition mot månen. Denna expedition består av sex män som skjuts upp i en kapsel mot månen. De landar och kliver ut och blir överväldigade av månens skönhet. De vinkar glatt till jorden och går omkring och utforskar landskapet. Utan rymddräkter förstås (sheesh, det är 1902, vem behöver sånt trams?). När de går för att lägga sig så utbryter en snöstorm på månen, vilket får sällskapet att ta skydd inne i en grotta som leder ner under månens yta. Där växer det gigantiska svampar. Dessvärre lever där också en art insektliknande utomjordingar som exploderar om man slår dem över huvudet med ett paraply.
Dessa utomjordingar tar sällskapet till fånga och för dem till sin kejsare.
Där slår sällskapet sig fri med hjälp av knytnävar och paraplyer och flyr ut ur grottan med en armé utomjordingar i hälarna.
Sällskapet måste fly tillbaka till jorden om de tänker överleva! Men hur gör de detta? De har ju ingen rymdkanon med sig! Hur ska de göra?
De knuffar naturligtvis kapseln över kanten så den ramlar från månen ner till jorden! Vet ni INGET om rymdfärder?
De kommer till jorden oskadd, för ingen blir ju skadad av att trilla ner ända från månen. Med sig har de dessutom en utomjording som följde med dem.
Sällskapet får en välkomstparad och medaljer för sin insats.
SLUT

Om filmen

Kanonen redo att avfyras...

Filmen är fransk och regisserades av Georges Méliès som också spelar en av personerna som är med på expeditionen. Melies nämnde Jules vernes böcker Från jorden till månen och Runt månen som inspirationskälla--Regissören använde sig av skådespelare från teaterlivet i Paris till denna film. Man märker att alla gester är övertydliga och alla miner är övertydliga. Detta beror på att stumfilmer inte kunde förmedla känslor genom rod så därför fick skådespelarna förlita sig på just gestero ch ansiktsuttryck. Det är känd som det tidigaste exemplet på science fiction-film trots att den var delvis tänkt att vara en parodi på vetenskapliga äventyrsberättelser som fanns på den tiden. Jag antar att man kan kalla den film för ett homage till Jules Verne. Ett kärleksbrev men samtidigt en hel del ärlighet om hur absurda hans berättelser egentligen är..

Borde man se filmen?
Jag tycker det. Det är en sann klassiker inom sci-fi genren som man bör känna till. Den räknas dessutom till Public Domain, vilket betyder att den finns överallt på internet att se gratis och lagligt. Den är bara tolv minuter lång. Det finns också en handfärgad version som dök upp på 90-talet och blev restaurerad och släpptes 2011.
Ha så kul!

Nosferatu (1922)

Detta är min favoritfilm med vampyrer. Släng er i väggen alla "vackra, men ack så lidande"-vampyrer, ni har haft monopol på vampyrfiktion sen 90-talet. Jag vill ha monstruösa vampyrer som inte har några ädla motiv alls!

Denna film är Nosferatu, också känd som Nosferatu: eine Symphonie des Grauens, vilket översätts till "Nosferatu: En skräcksymfoni". Det är en stumfilm från 1922 med Max Schreck i rollen som greve Orlok. Det var ursprungligen tänkt att vara en filmversion av Bram Stokers bok Dracula, men regissören fick inte rättigheterna och försökte därför kringgå lagens långa arm genom att göra en egen version.
Stokers släktingar stämde de som gjorde denna film och rätten beslutades att alla kopior av denna film skulle förstöras. Så filmen var död.... Ända tills en kopia dök upp igen och nu är filmen stämplad som en av de bästa skräckfilmerna. Precis som typiska filmmonster: Man tror det är död tills det kommer tillbaka.
Filmföretaget som gjorde denna film blev tyvärr bankrutt på grund av denna incident, så detta är Prana Films enda film.

Väldigt lite vet man om huvudrollsinnehavaren Max Schreck. Han gjorde en rad tyska filmer och jobbade i Berlinteatern. Han dog 1936 och ligger begraven i Brandenburg.
Handling
Om du är bekant med boken Dracula så behöver du bara läsa slutklämmen egentligen. Är du inte bekant med boken Dracula så skäms på dig!
Denna film är ändå inte en helt rak filmatisering av Dracula. Den utspelar sig i Tyskland, det finns inga fladdermöss och ingen blir förvandlad till en vampyr eller pålad.

Om filmen

Tysk Expressionism
Man kan inte tala om denna film utan att prata om den tyska expressionismen som lyser tydligt.
Expressionism som konstform består, väldigt förenklat, av att man skulle försöka fånga det en person känner på insidan. Istället för att försöka måla en tavla av frukt i en skål så skulle man måla det som man känner.
I Tyskland hade denna rörelse blivit väldigt stor. En stor orsak bakom detta är för att Tyskland hade isolerat sig från omvärlden under det första världskriget. Så det kom inte in några filmer från utlandet. Men det hjälpte att forma och utveckla tyska filmer för de tilltalade folk väldigt mycket.
I fallet Nosferatu så märks expressionismen främst genom de stela rörelserna och väldigt uttrycksfulla ansiktsuttrycken. Manusförfattaren Henrik Galeen var inspirerad av just tysk expressionism och mörk romanticism.

 Denna stil kom att påverka senare filmskapare som Alfred Hitchcock och Orson Welles. För att inte tala om Tim Burton. Man ser tydliga expressionistiska drag i Nightmare before Christmas och Edward Scissorhands.

Slutbetyg
Det jag älskar med filmen är atmosfären som expressionismen framkallar. Hela filmen känns kuslig och mystisk på grund av kontrasterna i bilden och karaktärernas långsamma, kontrollerade och samtidigt tydliga rörelser. Detta känns sant med vår vampyr, greve Orlok. Han känns inte alls mänsklig. Delvis på grund av hans utseende, men också för att han rör sig så omänskligt. Han känns närmare Dracula än Bela Lugosis tolkning av rollen. Både bokens Dracula och greve Orlok känns som parasiter. De lever båda av mänskligheten. De blir inte förälskade i någon och lockar någon till sig för att de är kära i dem. Dessa vampyrer krälar in genom ditt fönster då du sover för att dricka ditt blod.

Jag rekommenderar denna film till alla skräckfantaster. Ni måste inte älska den, men detta är en sann skräckklassiker som man borde se.
Här är hela filmen i original, med polerad bild och nyinspelat soundtrack, men här är också en kortare version för de som har bråttom.
Enjoy!

House on Haunted Hill

Jag fick en gång tag i en liten DVD-box med fyra svartvita skräckklassiker. Dessa var Night of the Living Dead, A Bucket of Blood, Carnival of Souls och dagens film House on Haunted Hill. Jag tror att detta var bland de första svartvita skräckfilmerna jag såg. Jag hade tidigare sett klassikern Psycho och Horror Express och märkt att gamla svartvita skräckfilmer ofta har en bättre stämning. De är långsammare i tempo än moderna skräckfilmer, men å andra sidan så tar de igen det genom att bygga upp en kuslig stämning väldigt långsamt.
Detta är sant med House on Haunted Hill. Denna klassiker har sina ögonblick av smått löjliga ögonblick, men samtidigt en massa kusliga ögonblick som väger upp det.

Handling
Miljonären Frederick Loren har tillsammans med sin fjärde fru Annabelle ordnat en "Hemsökt Hus-fest". Han har hyrt ett hus som antas vara hemsökt och bjudit in fem gäster. Han har också erbjudit dem tiotusen dollar var om de stannar i huset hela natten till nästa morgon. När de har anlänt dit i likvagnar så får de också varsin pistol att använda i självförsvar.
Huset har en lång historia av döda människor och en av gästerna är övertygad om att huset är på riktigt hemsökt. En teori som styrks av att gästerna börjar se konstiga saker och höra vinande ljud. Värre blir det när gäster börjar dyka upp döda på olika ställen.
Och hur är det egentligen med Frederick och Annabelle? Varför pratar de så mycket om att döda varandra?
Att avslöja mera av handlingen skulle vara att avslöja för mycket.

Om filmen
När denna film släpptes på bio i USA så fanns det en sjuksköterska i vissa biosalonger. Syftet med detta var att hon skulle mäta ditt blodtryck innan du gick in. För denna film var tydligen så skrämmande att du kunde dö av hjärtproblem om du inte hade blodtrycket i skick. Jag älskar denna idé för även om det är bara galimatias så höjer det stämningen inför själva filmen.

Frederick Loren spelas av skräck-veteranen Vincent Price. Vet du inte vem Vincent Price är så rekommenderar jag att du kollar denna film, samt The Fly från 60-talet och The Masque of the Red Death. Han var en jätte inom skräckfilm på sin tid. Hans fördel är att han har en oerhört len röst. Han skulle kunna spela djävulen som kommer till jorden i kostym för att övertala dig att sälja din själ till honom.
Filmen är filmad på en ganska låg budget. Alfred Hitchcock själv observerade att denna lilla lågbudgets-film tjänade jättebra. (Budgeten låg på 200 000 dollar och den tjänade in 1½ miljon) Det inspirerade honom att göra sin egen lågbudgetsfilm som kom att bli känd som Psycho.

Filmen har blivit stämplad som en riktig skräckklassiker. Recensenterna gett den skyhöga betyg. Den fick en remake år 1999 och sedan en uppföljare, varav båda floppade totalt.

Slutbetyg
Min personliga dom över filmen? Den är en snyggt gjord skräckfilm. Stämningen är jättebra i den och skådespelarna gör jättebra tolkningar av rollerna! Filmen fokuserar inte så mycket på blod och de hemska spöken, utan fokuset ligger mera på karaktärerna och deras konspirationer de smider mot varandra.
Det som drar ner betyget i filmen är twisten i slutet. Jag gillar inte om det visar sig att ett spöke inte var ett spöke, eller om spöket i själva verket var god EGENTLIGEN. Har du hamrat fast att huset är hemsökt och fullsmockat av ondskefulla spöken så kan du inte ändra på det! Just denna regel bryter filmen emot.
Filmen är mysigt löjlig på sina punkter. Om jag säger att det är en svartvit film som handlar om ett hemsökt hus med några människor som ska bo där över natten så är denna film vad jag föreställer mig.
Men igen.... Slut-twisten..... De bröt mot regeln!

Jag älskar dock affischen ni ser överst. Jag vill någon dag ha den uppe på väggen hemma hos mig!
Filmen får 8 av 10 galande spöken från min sida.

Och en sak till...
Filmen är i Public Domain. Det betyder att ni kan se den här nere. Ha så roligt!

Tänk om Kalle Anka var en nazist? Eller "Der Fuhrer's Face"

1943 var det inte länge kvar innan de allierade styrkorna skulle påbörja invasionen av västeuropa. Andra världskriget hade redan pågått i stilla havet mellan USA och japanerna, samt i nordafrika. Vid denna tid sålde amerikanerna krigsobligationer för att hjälpa till att finansiera invasionen och ett sätt att göra reklam för detta var genom att göra propagandafilmer.
Amerikanska armén samarbetade med Disney för att tillverka propagandafilmer som skulle undervisa de yngre och äldre helt enkelt om vilka värden som var goda och vilka som var onda.
En del av dessa filmer (inte bara propaganda-filmer utan också många gamla tecknade filmer från den tiden) är förbjudna att visas på tv, men de finns på nätet. Ett exempel på en propagandafilm från den tiden som är direkt rasistisk är en Popeye the Sailor-film som heter You're a sap, mr Jap, som handlar om hur Popeye slåss mot japanska flottan i stilla havet.
Detta var tyvärr inte en trend som endast existerade under den tiden. Många av Disneys gamla serier har någon form av rasism, olika människoraser som porträtteras okänsligt. Vilket jag inte tycker är okej, men jag väljer att se på det ur en filmhistorisk synvinkel. Fortfarande är det inget jag skulle visa till några barn, men det är intressant att se hur folk porträtterades i gamla filmer.

Men jag tänker tala om en film som jag ärligt talat hade roligt åt, som jag skrattade åt. Den heter Der Fuhrers Face och kom ut i Januari 1943

Handling.

"Heil Hitler!"

Den handlar om att Kalle Anka har en mardröm om att han bor i "Naziland", där alla träd, buskar och moln är formade som swastikor. Han väcks av att hans klocka slår Swastika (finns inga siffor, bara swastikor). Därefter marscherar ett band in i hans lilla hus (bandet består av Himmler, Göring, Goebbels, Mussolini och Hirohito) för att tvinga honom till att jobba i en fabrik där han tillverkar kanonskott.
Han marscheras in under vapenhot för att arbeta 48 timmar om dygnet och varje gång någon säger Heil Hitler, eller han ser en bild av fuhrern på det löpande bandet så måste han släppa allt för att heila bilden. Efter hans arbetspass får han betald semester från nazistpartiet, vilket innebär att han gör några gymnastikövningar framför en gigantisk bild av alperna i några sekunder. Stackars Kalle går sönder när han får reda på att han ska jobba övertid.
Kalle vaknar slutligen iförd en pyjamas som ser ut som den amerikanska flaggan. Han ser sin miniatyr av frihetsgudinnan i fönstret och pussar den och säger lättat att han är glad att vara en medborgare i USA. Slutscenen består av en bild av Hitlers arga ansikte som någon kastar en tomat på. Tomatsåsen formar texten "The End".

Om filmen
Denna film vann Academy Award-priset för bästa animerade film det året som det kom ut. Efter det glömdes den mer eller mindre bort och pratades inte om. Ingen gillade antagligen bilden av Kalle Anka som en nazist.
2003 släpptes den på DVD i en låda som har titeln "Walt Disney Treasures: On the front lines"

Många människor anser säkert att denna film är hemsk. Nazisterna gjorde så mycket hemskt, varför visas det inte? Varför visar inte filmen t.ex hur nazisterna behandlade judarna? Orsaken till detta var att Hitler och hans gäng var bara "fienden" vid detta skede. Det skulle ännu dröja några år innan koncentrationslägren upptäcktes. Hitler var inte ännu per definition ett monster, han var bara en maktgalen ledare, som en slags Napoleon Bonaparte version 2. Det skulle dröja några årtionden ännu innan man började prata om nazisterna som monster. Därför är denna kortfilm mera som en paj i ansiktet på nazismen. Den är inte lika allvarlig som t.ex Education for Death, vilket också är rolig på sina ställen men är i helhet väldigt allvarlig.

Jag tycker att man borde se der fuhrers face. Delvis för att den är rolig, delvis för att den är så överdriven (Swastika-formade moln?), delvis för att den är en del kulturhistoria.
Här är videon på Youtube. Ha så kul!

Såg Hitler denna film själv? Jag vet inte, men man vet att Hitler var ett gigantiskt Disney-fan. Så det är inte omöjligt att föreställa sig. Han såg åtminstone The Great Dictator (två gånger, kan jag tillägga).

Night of the Living Dead (1968)

Zombier har funnits i populärkulturen väldigt länge nu. Exakt hur länge kan jag inte säga, det är som att påstå att jag skulle veta vem som uppfann hjulet. Men en sak kan man vara säker på: dagens filmzombier ser nästan alltid likadana ut och beter sig nästan alltid på samma sätt. De hasar sig fram ofta, de stönar istället för att prata, de kan inte använda verktyg, de dör om man förstör hjärnan, de är oftast orsakad av radioaktiv strålning, kemikalier eller så lämnas orsaken helt bort.
Sånt var inte alltid fallet.
För en tid sen såg jag en gammal brittisk zombiefilm från 60-talet, The Plague of the Zombies. I den filmen så är zombier orsakad av en förbannelse som en häxdoktor har kastat över de döda. Dessa Zombier skrattar, de använder verktyg, de pratar (lite).
Före det såg jag Return of the Living Dead, där zombierna för visso är ett resultat av kemikalier, men till skillnad från andra zombiefilmer, så pratar de, använder verktyg och de dör inte om man hugger av deras huvuden. Return-zombierna är på riktigt svåra att döda.

Men filmen som startade denna moderna trend av zombier heter Night of the Living Dead. Den är, enligt min ringa åsikt, den enda riktigt bra zombiefilmen som har gjorts. Jag säger det på basen av att det var den enda zombiefilmen som på riktigt lyckades skrämma mig.


Handling
Night of the Living Dead börjar med två karaktärer, Barbara och hennes bror Johnny. De kör till en gravgård för att lägga blommor på sin döde pappas grav. Johnny skojar om hur spöken "kommer och tar dig, Barbara". Plötsligt dyker en konstig man upp, han hasar fram mot dem och anfaller Barbara. Johnny försöker hjälpa henne, men ramlar över en gravsten och slår i sitt huvud. Barbara försöker fly iväg i bilen, men kraschar den mot ett träd. Hon flyr till ett hus där hon träffar Ben, som är en annan huvudperson i berättelsen. Barbara bryter ihop mentalt och blir katatonisk medan Ben ensam driver iväg "monstren" från huset samtidigt som han börjar spika igen fönster och dörrar.
Det visar sig senare att huset hade redan fem andra överlevare som försökte gömma sig från monster-attacken. Det blir en natt där zombierna försöker ta sig in i huset och alla överlevande försöker hålla dem borta.

På radion funderar också flera experter på vad som kan vara orsaken. En präst spekulerar i att domedagen är nära (en rolig detalj var att prästen liknar Anton LaVey oerhört mycket). En vetenskapsman spekulerar i att en asteroid hade exploderat ovanför jorden. Men det slås aldrig fast exakt vad det är. 

På morgonen har endast Ben övelevt. Han hör ett konstigt ljud utanför huset och går fram till ett fönster för att titta ut. Det visar sig vara nationalgardet som håller på att rensa ut alla zombier. De får syn på Ben och säger "Jaha, där är en till". De skjuter honom i huvudet och slänger hans kropp på en eld för att brännas.

Slut!

Om filmen

Night of the Living Dead släpptes 1968. Den regisserades av George A Romero och bestod till största delen av okända skådespelare. Faktum är att filmen gjordes väldigt mycket på talko, då Romero och hans vänner inte kunde få tillräckligt med pengar. Huvudpersonerna i filmen var vänner till gänget och de filmade det mesta på helger.
På grund av filmens begränsade budget så var också specialeffekterna oerhört billiga. Jag skulle våga påstå att en stor del hjälptes av att allting filmades i svart-vitt. Det måste ha varit enkelt att få t.ex blod att se realistiskt ut i svart-vitt. Jag gillade det svartvita, eftersom det fick allting att se mera hotfullt ut.
Romero sa inte till de som spelade zombier hur de skulle agera. Han sa till dem att "Gör din bästa imitation av en död person. Gör inte Frankenstein eller Dracula. Föreställ dig att du har legat i marken en lång tid, dina leder är stela och du har svårt att andas och svårt att röra dig."

Filmen var väldigt kontroversiell då den kom ut.
Romero har sagt i en intervju att en av orsakerna var att en av huvudpersonerna var en godhjärtad afrikan-amerikan, vilket var väldigt ovanligt på den tiden. Jag tror t.o.m att han var den fösta svarte skådespelaren som fick en huvudroll i amerikansk skräckfilm.
Det var inget de hade planerat, utan personen i fråga var en bra skådespelare och de ville ha med honom. Samma dag som de körde filmrullarna till testvisningen så hörde de på radion att Martin Luther King hade blivit skjuten, precis som Ben.
Hela filmen i stora drag påminde om amerikanernas skräck för den då okontrollerbara ungdomen, som plötsligt hade börjat ha långt hår och protestera mot kriget i Vietnam. Och den färgade befolkningen i USA hade också börjat kräva rättigheter och det hade blivit flera våldsamma upplopp runt i USA.
En av mina favoritscener som jag tror ekade detta var när en mamma är i källaren med sitt barn. Barnet har blivit en zombie och griper tag i en kniv. Mamman försöker hålla ut armarna mot barnet för att krama om henne, men barnet hugger ner henne. Såhär kan det ha känts för många amerikanska föräldrar som hade ungdomar som plötsligt gillade rock 'n roll och allt.
Kontroverserna hade också mycket att göra med våldet. Jag slår vad om att Romero hade tagit inspiration från de italienska giallo-filmerna. Det berättas att barn grät i biosalongerna och folk mådde illa.

Min dom över filmen
Jag tycker att det är den enda bra zombiefilmen som på riktigt är skrämmande. Vi får aldrig se exakt hur många zombier som finns utanför huset. Det kansker är 20, men det kan också vara 200. Samtidigt så är det mörkt hela tiden och vi ser inte heller vad som rör sig i skuggorna. Det känns väldigt klaustrofobiskt att de är alla i samma hus i 9/10 av filmen och vi vet att det finns zombier utanför.
Det bästa av allt? Filmen blev "public domain" för en tid sen, vilket betyder att den finns att se på Youtube gratis och lagligt! Ni kan se hela filmen här!

Filmen får 8 av 10 döda kroppar från mig!

Tarantula

För att citera Martin Landau i sin roll som Bela Lugosi:
"Nowadays no one give two fucks for Bela. Its all about giant bugs!".

Under 50-talet minns människorna fortfarande atombomben som hade totalförstört Hiroshima och Nagasaki. Vetenskapens framsteg hade plötsligt blivit något som kunde vara farligt. Under den tidigare delen av 1900-talet var vetenskap främst något underbart som skulle hjälpa människan fram under slutet av millenniet. Men efter atombomben hade vetenskap plötsligt blivit något som kunde döda oss alla. Jag läste en gång att det finns tillräckligt många atombomber för att förstöra hela världen tre gånger.
Detta blev tydligt i en del gamla filmer som Them!. Det handlar om muterade myror ute i New Mexico-öknen, som har blivit gigantiska pga atombombs-tester, som har börjat äta människor.

Tarantula handlar om några vetenskapsmän som experimenterar med att framkalla ett ämne som djur och människor ska kunna äta ifall det blir svält i världen. I en aspekt har experimenten lyckats. Djuren växer och verkar må bra. Men å andra sidan så har de växt och blivit stora som hus och de fortsätter växa. Efter en brand i laboratoriet så smiter en tarantula-spindel. Den försvinner ut i öknen där den fortsätter växa. Den börjar äta boskap som springer omkring i området och blir bara större. Det finns mera till filmen än bara det, men det är i stora drag vad filmen handlar om.

För att vara från sin tid så är Tarantula väldigt välgjord. Karaktärerna är trovärdiga, bilden är vacker 50-talsstämning. Jag kommer och tänka på John Landis där han i en intervju pratade om 50-talsfilmerna.

"You had pretty good actors, pretty good script, pretty good directed until you cut to the bad, rubber monster!" Detta är sant i denhär filmen. Man ser tydligt att den gigantiska spindeln är falsk. Trots detta anser jag att den är ganska välgjord, med tanke på utrustningen som var tillgänglig på den tiden. I Them så är det mekaniska myror, som man ser att inte är äkta. De rör sig oerhört mekaniskt och framför allt långsamt.
Bredvid vår villa finns en myrstack. När jag var liten så undersökte jag myrorna på närmare håll med ett förstoringsglas. Så jag vet hur en myra ser ut och hur de rör sig.
Men i Tarantula så har de filmat en vanlig spindel och sedan förstorat den. Därför rör den sig på ett väldigt trovärdigt sätt som spindlar gör. I en del scener där spindeln äter byggnader och bilar så hade teamet placerat en riktig spindel i en modellstad och filmat när den går loss på alla byggnader.
 Är du en fanatiker för nostalgi och retro science fiction? Då rekommenderar jag Tarantula! Trots sin smått löjliga story, som osar 50-tals amerika och skrattretande vetenskap så är det en mysig film. Om du kan ignorera en del brister, så lovar jag att du får en retro-upplevelse!
Jag kommer att låta som en gammal gubbe, men... De gör inte filmer som denna mer.

Cat-Women of the Moon (1953)

Under mitten av 1900-talet var folk galna i science fiction-filmer. Folk hade fortfarande andra världskriget i färskt minne och speciellt atombomben. Det var också tal om att man kunde skicka ut människor i rymden och en landning på månen var bara en tidsfråga.
 Många klassiska science fiction filmer gjordes under den tiden, t.ex The day the earth stood still, Forbidden Planet, 20.000 Leagues under the sea och Them!
Jag gillar flera av ovanstående filmer (och några till som jag inte har räknat upp). Förutom att specialeffekterna är billiga, vilket leder till att regissören måste förlita sig på andra saker än specialeffekter, så hade de oftast en väldigt mysig atmosfär. De goda var oftast goda, de onda var oftast onda, vetenskap var en underbar sak som kunde föra mänskligheten framåt i den nya tidsåldern!

Var nära att glömma ett
cat-lady skämt.

Dock betyder inte detta att det inte skulle ha funnits dåliga science fiction-filmer. Idag tänker jag tala om Cat Women of the Moon, en film som är riktigt roligt dålig. Titeln i sig är rolig, jag skulle kunna sluta skriva om filmen här och låta titeln tala för vad som komma skall. Den i sig sätter stämningen och på vilken nivå vetenskapen är i denna film. (Kattkvinnor? På månen?) Den kom ut 1953, regisserades av Arthur Hilton och hade Sonny Tufts, Victor Joy och Marie Windsor i huvudrollerna. Den blev omgjord 1958 och fick titeln Missile to the Moon.

Intrigen är ett rymdskepp med en grupp astronauter på en expedition till månens mörka sida.
Under månens yta möter de åtta överlevare av en miljonårsgammal civilisation, som kallar sig "kattkvinnor". Deras civilisation under månen har lite syre, men det kommer inte att räcka för evigt. De är de enda av sitt slag och riskerar att helt dö ut om de inte lämnar månen. Kattkvinnorna har en förmåga att med telepati kontrollera människor, men inte män. De kan också teleportera sig vart som helst under månens yta. De planerar att stjäla rymdskeppet och resa till jorden för att ta över den genom att kontrollera alla kvinnor. Kattkvinnorna behandlar männen väl och ger dem mat och dryck och försöker med hjälp av telepati kontrollera Helen få reda på männens svaga punkter.
Slutligen blir en av kattkvinnorna förälskad i en av besättningsmedlemmarna så hon berättar om planen för honom. Besättningen beslutar sig för att lämna månen bakom sig, men kvinnorna försöker kidnappa Helen och föra bort henne. Det blir en liten skjutscen, men besättningen lyckas döda de sista kattkvinnorna och återvända till sitt skepp.
Slut!

Spindlar var ju ett gigantiskt problem när Neil Armstrong
gick på månen.

Hela filmen är bara en timme lång. Den är, som jag skrev ovan, dålig. Men den är dålig på ett roligt sätt. Dialogerna är komiska ("You're too smart for me, baby. I like 'em stupid.").
Vi får inte reda på något om Kattkvinnornas civilisation eller vad som fick den att gå under. Det känns som om den bara finns där. Kattkvinnornas civilisation finns där för att den finns där.

Ibland känns tempot i filmen väldigt snabbt. Lösningen sker bokstavligen inom de sista tre minuterna. Vi får reda på att de sista kattkvinnorna är döda för att en typ utanför scenen säger "Kattkvinnorna är döda! Helen är okej!", SLUT! Och nämnde jag att besättningen möter också en gigantisk spindel i en grotta? Som sen aldrig blir aktuell igen, men den dyker upp och besättningen skjuter ihjäl den? Man kan se trådarna i benen och kroppen som någon i filmteamet firar ner den med?

Cat-Women of the Moon rekommenderar jag, trots dess brister! Den är roligt dålig, roligt störtlöjlig och om man har en förkärlek för retro-science fiction så lär man bli nöjd. 
Man kan se hela filmen här. Den är så att säga "Freeware", vilket betyder att ingen har rättigheterna till den.
Ha så roligt!