D&D Starter Set UNBOXING VIDEO

Det var länge sen jag gjorde en video!
Och nu har jag handlat allt som behövs för att dra episka fantastiska äventyr, can ya dig it?!

Orwell eller Facebook Stalker Simulator

Jag vet inte om jag behöver säga vad Orwell handlar om. När jag såg titeln på Steams julrea visste jag med det samma att detta spel handlar om ett totalitärsamhälle i stil med Orwells bok 1984.
Se så rätt jag hade.

Du spelar en person som jobbar på ett regeringsprogram som heter Orwell. Syftet med det är att förhindra terroristattentat och andra brott genom att kolla igenom folks datorer och internetprofiler, "ifall det är nödvändigt", vilket det ofta är.

Det låter precis som vad man tror: Du går igenom folks email och textmeddelanden och allt möjligt, tills du hittar tillräckligt med bevis för att arrestera personer. Dessa bevis kan vara ett ilsket facebookstatus i stil med "JÄVLA REGERING JAG VILL SPRÄNGA DEN!!!!111" eller bara att någon tyckte det var bra att någon bombning hände.

Det som stör mig med hela den processen är att det är bara vissa textramsor som är blåa. Dessa remsor lägger du till profilen på en misstänkt typ. Det leder tyvärr till att man slutar läsa noga, man letar bara efter den blåa texten at sätta i profilerna utan att egentligen bry sig i vad som står där. Människor är väldigt lata.

Sen kan jag inte låta bli att undra hur korkade dessa terrorister skulle vara? Jag menar de skriver textmeddelanden till sina medskyldiga att de var närvarande vid en bombning.... Smart? Det betyder att allt som terroristerna behöver göra för att INTE bli upptäckta är att kasta sin smartphone i floden och låta bli att använda datorn. Jag vet att det låter svårt för många som är fastklistrade i sin smartphone, men omöjligt är det väl inte?
Det FINNS nog en ramberättelse som handlar om en motståndsrörelse som vill störta regeringen. Den rörelsen ska du avslöja och se till att stjälpa... Eller så hjälper du dem.

Du ser allting från ditt skärmperspektiv, vilket betyder att du endast kollar meddelanden, telefonsamtal, mail, hemsidor osv.. Du spelar ingen karaktär som går igenom någons sopor eller något liknande.
Spelet var helt underhållande. Det är roligt om du vill pyssla med lite detektivarbete. Och det var precis lagom långt, på 3 timmar hade jag kommit igenom det. Just då det började bli trist.

Berättarperspektiv

Jag kollade nyligen igenom filmen The Shawshank Redemption. Jag rekommenderar den väldigt starkt, det är en fin film. Man måste inte vara en filmsnobb för att gilla den.

The Shawshank Redemption handlar om Andy Dufresne som blir dömd för mordet på sin fru och hennes älskare. Hans straff blir livstids fängelse på Shawshank-fängelset.
I fängelset träffar han Red (spelad av Morgan Freeman) som är en resursrik person. Han beskriver sig själv som fängelsets telefonkatalog. Vill du ha cigaretter, whisky, spelkort, marijuana och vad som helst annat, så ska du prata med honom, han kan fixa fram det.
De två blir vänner under den tiden Andy är där.

Den vanligaste kritiken jag har hört om Shawshank Redemption är att den porträtterar fängelselivet för mysigt. Förutom lite hård tid i början av fängelset så klarar sig Andy Dufresne fängelselivet galant (ända fram till en viss punkt). Han lyckas bli vän med direktören, han lyckas få ombyggt biblioteket, han blir vän med en massa personer....
Vilket är sant, men det finns en extremt viktig detalj som vi måste ta i beaktande: Det är Red som berättar! Och han berättar utgående från minnet!

Om jag bad en person beskriva sin tid i armén skulle han säkert börja skratta och luta huvudet bakåt medan han blickar i luften. Han börjar med en nostalgisk ton berätta om hur roligt det var när jägare Tötterström tog med sig ett korvpaket till lägret, som de stekte på kaminen. Eller hur skönt det var att åka hem på långledighet under midsommar, efter att ha levt igenom Loppusota. Eller så berättar de om jägare Tötterman, om hur de blev riktigt goda vänner.
Han skulle inte berätta om hur han på loppusota höll på att gråta medan det regnade och han var hungrig och dödstrött. Eller om hur rädd han var då de skulle klättra med ett rep nedför ett stup.

Förstår ni poängen jag bygger fram till? Klart att Red kommer ihåg tiden med Andy i fängelset med glädje, eftersom hela berättelsen bygger på Reds minnen.
Och det är inte bara något som jag har hittat på. På extramaterialet på DVDn finns en intervju med en typ som spelade en grymt sadistisk fångvaktare. Han hade först problem med den rollen för han spelar så löjligt ond. Liksom så här onda människor finns helt enkelt inte.
Regissören sa till honom det som jag sa: filmen bygger på Reds minnen. Alltså är det så som Red kommer ihåg vakten. Vakten kanske i själva verket var hur snäll som helst, men Red kommer ihåg honom som ond.

Är det inte fascinerande hur berättarperspektiv fungerar? Jag skulle kunna dra till med ett annat exempel där hela berättelsen hänger på berättarperspektivet: Amadeus! Samma sak där, allt hänger på VEM som berättar historien.