Big trouble in Little China

Alltså John Carpenter...
Det jag tycker är speciellt fascinerande med John Carpenter är hur han lyckas med många av de filmer han tar sig an. Han har gjort en av de bästa skräckfilmerna någonsin, The Thing. Han har gjort en suverän Sci-fi action-film, They live. Han sparkade igång vågen av Slasher-filmer på 70-talet med Halloween.
Och så har han gjort en cheesig 80-tals action-komedi-film med Kurt Russell i huvudrollen. Jag såg inte denna film själv då jag var yngre, men jag slår vad om att jag hade älskat skiten ur den.

Den har delvis tagit inspiration från en våg av kung fu-filmer som kom på 80-talet där man blandade in mycket (påhittad) österländsk mystik. Delvis driver den också med typiska 80-talets macho-actionhjälte-troper.
Det gör att filmen är lite knepig att se idag, för man är inte alltid helt säker på vad skämtet är. När jag såg den första gången tyckte jag det var en rolig ölfilm, men jag kom inte på vad som var roligt med den. Jag tror det kommer från min generation som växte upp med komedier som Hot Shots-serien, Naked Gun och senare Scary Movie-filmerna. Vi är vana vid skämt som är helt in your face och därför omöjliga att missa. Troperna som Big Trouble in little China driver med är därför inte lika tydliga och därför missar man dem.

Handling
Långtradarchaffisen Jack Burton pausar i Chinatown. Han träffar sin vän Wang Chi och spelar lite hasardspel med honom. De åker därefter till flygplatsen för att hämta upp Wangs fästmö Miao Yin. Men efter många om och men har hon blivit kidnappad av ett kinesiskt gäng, The Lords of Death. Jack och Wang följer förstås spåret för att rädda henne, bara för att upptäcka att det går längre upp.
Under jorden i Chinatown sitter den urgamle trollkarlen David Lo Pan. Han har blivit förbannad av en kinesisk gud för tvåtusen år sen. Han är inte på så sätt kroppslig, utan mera som ett spöke. Det vill han gärna slippa. Som tur är finns det ett sätt för honom att bli fri från förbannelsen: Han måste hitta en kvinna med gröna ögon och gifta sig med henne. Som tur är så har Miao Yin gröna ögon. Det har också Grace Law, som med tiden blir Jack Burtons love-interest i filmen.

Så, summa sumarum, vi har Jack Burton och hans vänner mot en kinesisk trollkarl. Action ensues!

Om filmen
Som jag sa så är en del skämt svåra att greppa till först. Det tydligaste skämtet är karaktären Jack Burton. Varför det? Nå, han är en stereotypisk 80-tals actionhjälte. Han spelas av Kurt Russell, han har svällande muskler, han är stor i truten och använder gärna våld för att lösa sina problem. Så synd bara att han inte får så många tillfällen att använda dem. Många gånger då man tänker att han ska lösa alla problem så är han förvirrad eller klumpig. Hans vän Wang Chi gör mycket mera får att få intrigen framåt än Jack.

John Carpenter har sagt i en intervju att Jack Burton är en actionhjälte som har landat i fel film. Det är egentligen Wang Chi som är huvudpersonen i filmen, men av någon konstig orsak är kameran på Jack istället. Så Jack är egentligen huvudpersonen fast han tror han är hjälten!
Ett annat skämt är att Lo Pans magi är falsk. Hans underhuggare, känd som "De Tre Stormarna" använder också magi, men den magin är också påhittad. För att inte tala om deras s.k "kung fu". Stereotypisk 80-tals kung fu som är extremt överdriven och på det sättet inte alls verkligt. Bara sådant som finns till så att västerlänningar ska tro att kinesisk trolldom och karate är mera överdrivet än vad det egentligen är.

Men här finner vi som sagt det största problemet med filmen: Är du inte bekant med alla dessa troper så faller filmen ganska platt. Den är otrolig som en actionfilm och inte tillräckligt rolig för att vara en modern komedifilm. Jag behövde se den åtminstone två gånger för att "fatta" den.
En grej som jag tycker är oslagbart med filmen är soundtracket. John Carpenters filmer tenderar att ha bra soundtrack och denna film är inget undantag!

Betyg
Fast jag tycker att filmen är rolig trots alla brister. Den kan bäst beskrivas som en karusell med mycket flygande, mycket magi, mycket tanklöst action, mycket cheese. Sitt ner och njut av färden, håll händerna innanför vagnen hela tiden!

Mortal Kombat (filmen alltså)

"Nothing in this world has prepared you for this"....
Ja, det kan man säga...

När jag var liten spelade jag Mortal Kombat 3. Det var ett roligt spel som höll mig och mina kumpaner sysselsatta ganska länge.
Jag tänker inte i detta inlägg prata om Mortal Kombat-spelserien, om du inte känner till de spelen så föreslår jag att ni spelar dem helt enkelt. Men en dag så såg jag att det skulle komma en film på TV med titeln Mortal Kombat. Jag tänkte att Mortal Kombat var ett coolt spel, så hur coolt skulle inte en film vara?
Många år senare hittade jag filmen i en realåda för två euro. Jag köpte den för att återuppliva min barndom och nu tänker jag prata om den!

Rayden

Handlingen
En gång mellan varje generation ordnas en tävling i kampsport mellan olika världar. De slåss till döds. Denna tävling är designad av de Äldre Gudarna för att förhindra krigföring mellan dessa världar. Det är nu dags för jorden att ställa upp i tävlingen mot världen Outworld. Den världen har vunnit nio gånger i Mortal Kombat. Vinner de denna tävling så kommer Outworld att invadera jorden.

Så det är upp till våra tre hjältar att slåss i Mortal Kombat och rädda världen. Dessa hjältar har blivit utvalda av Rayden, åskans gud och jordens försvarare.
Liu Kang är en ung man som går med i Mortal Kombat för att slåss mot den onde trollkarlen Shang Tsung, som mördade Lius bror och svalde hans själ.
Militären Sonya Blade vill söka hämd på tjuven Kano som mördade hennes partner.
Filmstjärnan Johnny Cage vill gå med i Mortal Kombat för att hans karriär media tror att han är en lögnare och kan inte alls slåss på riktigt.

 Våra hjältar och ett antal "redshirts" reser till en ö där tävlingen ska börja. Redshirtsen dör då de möter en fyrarmad karaktär (Goro) från Outworld. När våra hjältar har besegrat Goro så kidnappar Shang Tsung Sonya och tar henne till Outworld, så våra hjältar måste följa efter honom och besegra honom där.
Alla lever lyckliga i alla sina dagar ända tills himlen öppnas och en mörk röst dånar
"Era svaga, patetiska dårar! Jag har kommit för era själar!"
Vilket leder till uppföljaren....

Sonya Blade

Om filmen
Som ni har märkt så är premissen löjlig. Men det är inte nödvändigtvis något dåligt i mitt tycke. Det finns löjliga filmer som är roliga att se just för att de är så löjliga.
Det jag älskar med filmen är att man inte måste ha spelat spelen för att förstå handlingen för allting förklaras. Även om det inte alls låter vettigt, så finns det åtminstone en förklaring. Spelfansen kan bli glada över detta och de som bara vill se en löjlig film där folk pucklar på varandra blir tillfredsställda.
Den här filmen känns på någon konstig vänster som en konstig wrestling-berättelse. Jag kan faktiskt föreställa mig denna film översättas till någon konstig wrestling-story. Tänk på det! Tänk om någon skulle göra en wrestling-story som skulle i stort sett vara Mortal Kombat. Det skulle funka för att det finns samma drama mellan de olika striderna.

Dialogerna i filmen är väldigt komiska för att de försöker låta djupa, men faller ganska platta. När Liu Kang slåss mot prinsessan Kitana så viskar hon till honom "to win the next fight, use the element that brings life!"
Det visar sig att det är vatten han behöver i nästa match. What a twist!

Goro

Shang Tsung kallar folk ofta för "fool!" och han säger sen "You will die!!". Jag har för mig att i många old-school kung fu-filmer så kunde de amerikanska dubbningarna slänga ur sig sådana repliker. Men här är de skrivna på engelska, vilket gör det mera roligt.
När Liu Kang är i Outworld så varnar Kitana honom för vad han kommer att möta på för utmaningar. Han kommer att måste "möta sin fiende", "möta sig själv" och "möta sin största rädsla". Men sen används det inte på något speciellt sätt, annat än att han möter en skepnad av sin döde bror. Jag misstänker att planen var att använda detta till en längre stridsscen, men det blev klippt.

Liu "Shirtless" Kang

CGI-effekterna är väldigt typiskt 90-tal. Monstren ser väldigt blanka och orealistiska ut. Men vad kan man, det var det de hade tillgång till då.

Christopher Lambert spelar Rayden. Det är den enda riktigt stora kändisen jag känner till i den filmen. Han påminner oerhört mycket om sin karaktär han spelade i Highlander. Kanske det är för att han har samma ansiktsuttryck, samma tonläge, samma hållning.... 

Mitt betyg
Ja, vad ska jag säga....Den är på inget plan en bra film, men den är en jättebra ölfilm. Den är så löjlig, så cheesig, så överdriven att den blir komisk. Den är supercheesig på så många sätt.
Se den för all del, men förvänta er inga djupa intriger och karaktärer. Den får 5 av 10 smällar!

Master Killer (eller "The 36th Chamber")

För många år sen fick jag tips om att kolla upp en gammal kung fu-film av Shaw-bröderna. Jag hade aldrig riktigt sett en "riktig" kung-fu film förut så jag tänkte att denna utmaning kunde vara intressant. Jag har tidigare hört om urkassa kung fu-filmer som Clones of Bruce Lee.
Jag har nu kollat Master Killer och tänker recensera den.
Det intressanta är att i USA heter filmen Master Killer, fast tanken på att ta ett liv är helt fel för Shaolin-munkar, så därför tänker jag att 36th chamber är en bättre titel.

Handling
Filme är inspirerad av det riktiga livet av Shaolin-munken San Te. Han spelas i denna film av Liu Chia-Hui. Jag säger "inspirerad" för oerhört mycket i denna film är fiktivt, precis som det får vara!

San Te, född Liu Yude, har blivit med sin skola indragen i en revolt mot det manchuriska regeringen i sin hemstad. Regeringen svarar med att döda allihop i Lins skola, alla hans familj och vänner. Lin flyr och bestämmer sig för att hämnas. Han lyckas söka skydd i ett shaolin-tempel. Munkarna vill först kasta ut honom, eftersom han inte är en medlem. Men abboten visar nåd och låter honom stanna.  Efter ett år börjar han träna kung fu och går igenom 35 olika kamrar och avancerar snabbare än någon annan elev tidigare har gjort. Dessa kamrar går ut på att han ska uppföra olika uppgifter och studera vissa tekniker och lära sig bemästra dem. Ett exempel på en kammare dyker upp tidigt i filmen.
När det är dags att gå till mat så ska lärjungarna gå genom en korridor med en bassäng. Där finns en del hopbundna stockar som flyter på vattnet. San Te misslyckas med att hoppa över dessa stockar och faller i vattnet. När han kommer upp och går in i matsalen blir han utslängd för att hans kläder är blöta. Och när hans kläder äntligen har torkat så är all mat slut. Han lyckas slutligen besegra kammaren genom att lära sig att röra sig snabbt och smidigt.

När han har slutligen besegrat den 35:e kammaren så blir han utsparkad från templet. Det är en strategi som munkarna har så att han ska kunna använda sina kung fu-kunskaper för att kunna hjälpa sitt folk. Han återvänder till sin hemby för att lära ut kung fu till sina landsmän så att de bättre ska kunna försvara sig. Innan han hinner lämna byn så hamnar han i konflikt med den manchuriska guvernören. Han triumferar och återvänder till Shaolin-templet för att skapa den 36:e kammaren, vilket handlar om att Shaolin-munkarna ska lära ut kung fu till allmänheten.

Om filmen
 Filmen kom ut 1978 i Kina. Den regisserades av Lau Kar-leung, som också har regisserat en massa andra kung fu-filmer innan hans död 2013. Den sista filmen han regisserade var Drunken Monkey.

Jag har hört den beskrivas som "ett enda långt träningsmontage". Jag håller med. Över hälften av filmen handlar om hur San Te besegrar de 35 kamrarna. Det känns som att hela berättelsen om det manchuriska upproret bara är en ursäkt för att få San Te till templet. Men samtidigt gör det ingenting. Det är intressant att se hur han klarar utmaningarna och hur han växer som karaktär. När han först kommer till templet blir han missnöjd över att utmaningarna inte verkar ha något att göra med kung fu, men han blir slutligen en shaolin-mästare.

Vi får inte se honom göra precis alla 35 kamrarna.
Denhär filmen har kallats för en riktig klassiker när det kommer till kung fu-filmer. En del har gått så långt att de kallar det för den bästa kung fu-filmen. En del av kritiken kommer från hur filmen hanterar ämnet kung fu. Det är inte bara en cool kampsport som shaolin-munkarna använder, utan det är en livsstil som kräver mycket disciplin och tänkande.

Betyg
Jag tycker att denna film är väldigt underhållande. Den är inte för alla. Många människor skulle säkert finna den tråkig för att den är som ett enda långt montage. Kanske jag skulle få mera utav den om jag annars kollade på mycket kung fu-filmer. Inte för att jag skulle tacka nej till flera såna här filmer.
Filmen för 6 av 10 i betyg.